Anders Eka, domare i Högsta domstolen tillika ordförande för grundlagskommittén, lämnade över kommitténs slutbetänkande till regeringen på fredagen.
Politiker från alla riksdagens partier har suttit med i kommittén, som arbetat sedan 2020.
De föreslår bland annat att det ska krävas en större majoritet vid grundlagsändringar. Även fortsatt ska det krävas två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val en grundlagsändring. Men vid det första beslutet föreslås att hälften av riksdagens 349 ledamöter röstar för förslaget och vid det andra beslutet minst två tredjedelar av ledamöterna. I dag gäller vanliga majoritetsbeslut och inget krav på att ett särskilt antal ledamöter är närvarande.
– Så det här är betydande förändringar, säger Eka.
Detta ligger väl i linje med hur systemet fungerar i andra länder, bland annat Norge och Finland, fortsätter han.
Rustar för svårare tider
Kommittén föreslår också att det ska vara obligatoriskt att höra Lagrådet när det gäller alla grundlagsändringar, även i regeringsformen. I dag är Lagrådet bara inblandat vid grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.
Kommittén tittade också på om det behövs någon ändring vad gäller det mellanliggande valet för en grundlagsändring – om det som i dag kan vara ett ordinarie val och ett extraval. Men där föreslås ingen ändring eftersom det måste finnas "en viss grad av flexibilitet" när samhället förändras och exceptionella saker sker.
Vad gäller domares och domstolars oberoende så föreslår kommittén en rad ändringar. Man rustar för svårare tider, enligt Anders Eka.
– Då kanske vi står inför en regim som vill ta kontroll och påverka domstolarnas oberoende på ett sätt som vi inte tidigare sett.
Han understryker att några sådana hot inte syns i dag.
Lag om antal domare
Kommittén föreslår att antalet domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen regleras i lag till mellan 12 och 20 ledamöter. I USA förekommer termen "court packing" där politiker väljer att fylla domstolen med likasinnat folk, eller att man svälter ut domstolen. Regeringen ska heller inte kunna utnämna nya domare utan att domstolarna har begärt det.
Kommittén vill lagstifta om pensionsåldern för domarna till 69 års ålder, eftersom man i andra statsmakter sänkt pensionsåldern för att fylla på med andra domare, säger Eka.
Vad gäller styrningen av domstolsväsendet så måste man minska den verkställande maktens möjlighet att utöva inflytande. Kommittén föreslår att ett nytt organ inrättas som heter Domstolsstyrelsen som ska vara en myndighet på nio personer, varav fem är domare.
En Domarnämnd ska också rekommendera regeringen vilka som ska få tjänster, så att regeringen i mindre utsträckning kan påverka vilka som blir domare.
Välkomnar utredningen
Justitiekanslern, som formellt lyder under regeringen, ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domare och domstolar. Det ska däremot fortsatt organ som ligger under riksdagen kunna göra.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M), som fram tills han blev minister satt med i kommittén, välkomnar utredningen.
– Utan att föregripa så är det min uppfattning att den här utredningen rymmer väldigt viktiga steg, både för grundlagar och domare och domstolars oberoende.
Han välkomnar också att kommittén är enig i sina slutsatser.
– Det vill jag säga är en stor styrka för den svenska demokratin.
Det bedöms realistiskt att ändringarna kan träda i kraft först den 1 april 2027, efter riksdagsvalet 2026.