Men utredaren Åsa Kullgren avstår från att föreslå lagtvång på att privata vårdgivare ska hjälpa till vid kriser.
Ett sådant förslag hade socialminister Lena Hallengren (S) gärna sett. Men hon säger att hon nogsamt ska läsa vad utredaren har för förslag istället för ändrad lagstiftning.
– Det är helt orimligt att vi har regioner och delar av landet där det finns aktörer som inte behöver hjälpa till när det är kris, om de inte själva vill. Det är orimligt att man kan friskriva sig, säger Hallengren till TT.
"Beredskap inför krigssituation"
Åsa Kullgren uppger att avtalen regioner har med privata aktörer i vården ser mycket olika ut. Istället för ett lagkrav på att alla ska bistå vid en kris kan en lösning vara att Upphandlingsmyndigheten tar fram standardavtal som säger vilka aktörernas skyldigheter är vid en kris.
Kullgren har, på regeringens uppdrag, utrett hur vårdens beredskap för kriser och krig ska kunna förbättras. Men också vid extrema händelser utanför generella kriser. Regeringen ser behov av bättre beredskap för alltifrån olyckor till smittoutbrott.
– Ytterst handlar det om att ha beredskap inför en krigssituation, sade Hallengren på en pressträff med Åsa Kullgren som överlämnade sitt slutbetänkande.
Kullgren har sedan utredningen drog igång för tre och ett halvt år sedan lämnat flera delförslag längs vägen. Hon har fått flera tilläggsdirektiv, inte minst knutna till brister som uppdagats under pandemin. Förra året kom hon med flera förslag om att öka lagren av material och läkemedel som kan behövas i krislägen.
Nu lägger Kullgren förslag som ska göra det tydligare vad som gäller när vården hamnar i en situation när resurserna inte räcker. Utredningen förslår en skyldighet för regioner och kommuner att att hjälpa varandra i krislägen. Och regeringen eller till exempel Socialstyrelsen ska kunna slå fast vem som ska bistå vem om det inte går att komma överens.
– Utredningen föreslår ett system för hur man ska kunna upprätthålla vården även vid störningar som en kris eller ett krig, säger Åsa Kullgren.
Utjämna skillnader
Systemet ska utjämna skillnader som finns i kommunernas och regionernas förutsättningar att kunna bedriva vård i en kris.
– Syftet är att hjälpa regionen att komma upp i ett läge för att kunna bedriva vård som inte kan anstå, säger Åsa Kullgren.
Staten ska också kunna slå fast att katastroftillstånd råder i en kommun eller region vilket kan sänka kraven på vilken typ av vård som måste ges.
Öva personal
För att bygga en god beredskap inom sjukvården är även tillgången av personal och sjukvårdsprodukter helt nödvändig, säger Åsa Kullgren.
– Personal behöver vara utbildad och övad.
Utredningen föreslår att katastrofmedicin införs som en obligatorisk del i utbildningen för läkare och sjuksköterskor.