Liberalernas partiråd väntas på söndag besluta att partiet ska sikta på en borgerlig regering efter nästa val.

En sådan regering behöver sannolikt SD:s acceptans för att tillträda. L-ledaren Nyamko Sabuni har öppnat för att man ska "samtala och söka samsyn i sakfrågor med riksdagens alla partier." Hon har dock också försäkrat att man aldrig kommer att göra avkall på viktiga liberala värden.

Ändå finns en stor oro i L för vad man kan behöva acceptera om man ingår i eller samarbetar med en borgerlig regering som stödjer sig på SD.

Lika intressen

Enligt Sabuni finns det områden där L:s och SD:s intressen kan sammanfalla och där resultatet skulle bli bättre än i Liberalernas samarbete med regeringen och Centerpartiet.

Till exempel vill båda ha mer kärnkraft, förstatliga skolan och bekämpa brottsligheten med hårdare tag.

Men det finns SD-förslag inom rättspolitiken som är svårsmälta för liberaler. Ett är att grovt kriminella med stor risk för återfall efter avtjänat straff ska kunna sättas i förvaring på obestämd tid.

– Vi kan bara diskutera förslag som inte inskränker individens fri- och rättigheter, säger Sabuni.

SD-ledaren Jimmie Åkesson har inte närmare gått in på vilka konkreta krav man skulle ställa på en eventuell borgerlig regering. Men han har till exempel i en TT-intervju sagt att det är viktigt med en generell straffhöjning för brott mot person.

Svårsmälta förslag

En borgerlig regering skulle sannolikt bli moderatledd. Det finns flera förslag som både Moderaterna och SD har, men som är svårsmälta för L.

Både M och SD vill ha ett nationellt tiggeriförbud. Ett sådant förbud tror inte L på, uppger Sabuni.

Minskad invandring är en av de viktigaste frågorna för SD och på flera punkter tycker M och SD ganska lika.

SD vill stoppa Sveriges mottagning av kvotflyktingar och M kraftigt minska den. Det skulle svårt för L att gå med på.

Till skillnad från L vill både M och SD minska respektive ta bort rätten till familjeåterförening för den stora gruppen alternativt skyddsbehövande.

"Står långt ifrån"

I partistyrelsens förslag till linje i regeringsfrågan i valet 2022 står det att ett "liberalt Sverige ska ta sin del av ansvaret för människor på flykt".

Statsvetaren Anders Johansson Heinö, förlagschef på den liberala tankesmedjan Timbro, pekar på en viss del av SD:s migrationspolitik som han ser som särskilt kontroversiell: att invandrare på olika sätt ska förmås att återvända till sina hemländer och "bo där de bör bo", som Jimmie Åkesson har beskrivit det.

– När det gäller återvandring står SD långt ifrån alla partier. Så gissningsvis är det väldigt svårsmält för Liberalerna, säger Johansson Heinö.

SD vill se hårdare tag mot illegala invandrare för att de ska lämna Sverige. Till exempel vill partiet göra det olagligt att i samtliga fall gömma sådana personer. Mer ska satsas på inre utlänningskontroller och tjänstemän ska vara skyldiga att informera polisen om de kommer i kontakt med personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd.

Även det kan vara en känslig fråga för många liberaler.

Vill banta

Inom den ekonomiska politiken finns svårsmälta förslag för liberaler. Både M och SD vill banta biståndet rejält. SD vill minska biståndet med 16 miljarder kronor.

– Jag tänker inte börja diskutera en sänkning av biståndet när jag ser att problemen i världen blir större, säger Sabuni.

Frågan om en borgerlig regering ska kunna budgetförhandla med SD är särskilt känslig på söndagens partiråd.

Sabunis linje är att budgeten ska tas fram med de borgerliga partier som ingår i eller stödjer regeringen. Hon vill inte ha samma omfattande budgetsamarbete med SD som L i dag har med den rödgröna regeringen.

Utesluter samarbete

Vid sidan av migrations- och rättspolitiken är även kultur- och mediepolitiken ett viktigt område för SD.

L:s kulturpolitiske talesperson Christer Nylander tror inte att det finns någon i partiet som har en tanke på att kunna samarbeta med SD om kulturen.

– Vår kulturpolitik handlar om stor frihet för skaparen, men också att se kulturen som ett sätt för enskilda människor att växa och utvecklas, säger Nylander.

– Deras tanke är att använda kulturen för att forma folket uppifrån, att kulturpolitiken ska bidra till vissa normer, tankar och sätt att se på Sverige och att stärka svenska folkets identitet. Där kraschar vår olika syn.

I partistyrelsens förslag till söndagens partiråd står att "kulturen, civilsamhället och public service-medierna ska stå fria och oberoende."

– Vi vill ha en stor och stark public service vars information går att lita på. Men återigen, det handlar inte om miljon hit eller dit, det är inte det som är liberalismens kärna om fria medier, säger Nyamko Sabuni.