HĂ„rd svensk knarklinje stĂ„r fast – andra vacklar

Trots stora motsÀttningar i svensk politik rÄder borgfred i narkotikafrÄgan. De flesta tycks överens om att knarket ska bekÀmpas med alla till buds stÄende medel. Men dÀr Sveriges kurs bestÄr vacklar andra i sin övertygelse.

Allt fler lÀnder liberaliserar sin narkotikalagstiftning. Sverige har hittills inte visat nÄgra tecken pÄ att byta fot. Arkivbild.

Allt fler lÀnder liberaliserar sin narkotikalagstiftning. Sverige har hittills inte visat nÄgra tecken pÄ att byta fot. Arkivbild.

Foto: Fernando Vergara/AP/TT

Politik2023-02-25 11:30

Sveriges narkotikalagar hör till vÀstvÀrldens mest repressiva. FÀngelse finns i straffskalan bÄde för den som har droger pÄ fickan och i kroppen, och nya straffskÀrpningar Àr pÄ gÄng.

De hĂ„rda nyporna ska fungera avskrĂ€ckande och ses som vĂ€gen mot det narkotikafria samhĂ€llet. Men drogerna flödar enligt Brottsförebyggande rĂ„det som aldrig förr – och de senaste Ă„ren har fler dött i överdoser i Sverige Ă€n i nĂ„got annat land i EU.

Forskare, myndigheter och debattörer av varierande politisk fÀrg har de senaste Ären krÀvt en grundlig utredning av kriminaliseringen av det egna bruket, en sten som legat orörd sedan lagstiftningen tillkom 1988. De vill ha svar pÄ vilka effekter politiken haft, men har hittills talat för döva öron.

NÀr S-regeringen i fjol tillsatte "den största utredningen av svensk narkotikapolitik pÄ flera decennier" valde man specifikt att utelÀmna frÄgan om kriminalisering.

DÄvarande justitieminister Morgan Johansson, som 2002 lovade ett narkotikafritt Sverige inom tio Är, likstÀllde en utredning av frÄgan med att uppmuntra mÀnniskor att ta droger. Den nuvarande regeringen har valt samma linje.

Tyskland kan gÄ lÀngst

I andra lÀnder drar tidigare förbudsivrare motsatt slutsats.

Allt fÀrre anser att kriget mot drogerna gÄr att vinna, och synen pÄ droger som en ofrÄnkomlig del av varje samhÀlle vinner mark. Skademinimering lyfts fram som en bÀttre strategi Àn avskrÀckning, hjÀlp som mer humant Àn straff.

Malta blev 2021 först i Europa med att legalisera privat odling och bruk av cannabis. Luxemburg, Schweiz och Tjeckien tar steg mot en reglerad marknad för drogen, den i sÀrklass populÀraste i Sverige och vÀrlden.

LÀngst fram ligger Tyskland, vars vÀnsterliberala regeringskoalition planerar att legalisera cannabis och skapa ett butikssystem likt Systembolaget i Sverige.

Argumenten gÄr ut pÄ att legalisering och reglering Àr det bÀsta sÀttet att slÄ undan benen för kriminella gÀng och fÄ bort skadliga produkter frÄn marknaden, samtidigt som det genererar skatteintÀkter och frigör polisiÀra resurser.

Norsk bakvÀg

Norge brottas likt Sverige med höga narkotikarelaterade dödstal. Efter en omfattande statlig utredning presenterade den dÄvarande högerregeringen 2021 den sÄ kallade rusereformen.

Förslaget, avkriminalisering av bruk och innehav av mindre mÀngder narkotika för eget bruk, sÄg lÀnge ut att gÄ igenom men röstades slutligen ner i stortinget.

Trots det har Norge i praktiken avkriminaliserat mindre narkotikainnehav. Detta sedan riksÄklagaren och Högsta domstolen presenterat nya riktlinjer som innebÀr att polisen inte lÀngre fÄr stoppa, visitera eller gripa missbrukare vid misstanke om innehav av droger för eget bruk.

Den nya rÀttspraxisen ska gynna personer med beroendesjukdom, men enligt företrÀdare för det norska advokatsamfundet gör principen om likhet inför lagen sannolikt att Àven andra kommer att omfattas.

Portugals radikala vÀgval

Som första land i vÀrlden avkriminaliserade Portugal bruk och innehav av all narkotika för eget bruk 2001. I början av 1990-talet uppskattades att en procent av befolkningen var beroende av heroin, och den allt repressivare politiken gav inte resultat.

Med den radikala reformen satsades pengar som tidigare lagts pÄ att jaga och lagföra missbrukare pÄ en kraftig utbyggnad av vÄrdapparaten.

Enligt EU:s drogbyrÄ EMCDDA registrerades 72 narkotikarelaterade dödsfall i Portugal 2019. I Sverige, med lika stor befolkning, var motsvarande siffra enligt FolkhÀlsomyndigheten 545.

Statistiken bör tolkas med viss försiktighet vid jÀmförelser mellan lÀnder. Klart Àr dock att narkotikadödligheten i Portugal de senaste 20 Ären minskat kraftigt.

Samma val olika skÀl

Ett 15-tal europeiska lÀnder har avkriminaliserat eget bruk av cannabis. UngefÀr lika mÄnga saknar helt brottsrubricering för narkotikabruk. PÄ flera hÄll finns förbudet kvar, men straffet Àr civilrÀttsligt snarare Àn straffrÀttsligt. UngefÀr som en parkeringsbot.

Bevekelsegrunderna för en liberalare narkotikapolitik varierar.

I NederlÀnderna sÀljs cannabis sedan 1970-talet öppet i sÄ kallade coffeeshops. BÀttre att tillÄta försÀljningen av sÄ kallade lÀtta droger Àn att tvinga den under jord dÀr köpare lÀttare kommer i kontakt med tyngre droger, var ursprungstanken.

PÄ Island arbetar regeringen pÄ ett liknande lagförslag som det norska med hÀnvisning till att droger bör ses som en frÄga för vÄrden snarare Àn rÀttsvÀsendet.

I Finland, som enligt EMCDDA har högst narkotikadödlighet bland unga under 25 Är, har flera partier öppnat för avkriminalisering. Institutet för hÀlsa och vÀlfÀrd, Finlands motsvarighet till FolkhÀlsomyndigheten, rekommenderar att alla droger avkriminaliseras.

USA benÄdar tusentals

Uruguay och Kanada har gÄtt lÀngst och helt legaliserat cannabis. Flera amerikanska delstater har gjort likadant, samtidigt som drogen förblivit olaglig pÄ federal nivÄ.

Men det kan vara pÄ vÀg att Àndras. I höstas tog president Joe Biden ett första steg mot avkriminalisering nÀr han slog fast att alla som dömts i federal domstol för ringa cannabisinnehav ska benÄdas.

Biden lovade ocksÄ att se över klassificeringen av cannabis, som i dag tillhör samma kategori som de betydligt farligare drogerna heroin och fentanyl.

Fakta: Drogpolitisk ordbok

Narkotika: Av grekiskans narkƍtikoÊčs, som betyder dövande. Begreppet omfattade ursprungligen Ă€mnen som kan framkalla narkos, alltsĂ„ sömn och bedövning. Idag samlingsnamn pĂ„ Ă€mnen som Ă€r eller kan vara beroendeframkallande. Av hĂ€vd omfattas inte lagliga varianter.

Drog: Av engelskans drug, lÄnat frÄn hollÀndskans droge/droog, som betyder medicin eller botemedel. Likt narkotika samlingsnamn för beroendeframkallande substanser, inklusive i Sverige lagliga Àmnen som kaffe, alkohol och tobak.

Avkriminalisering: Ett begrepp som anvÀnds med nÄgot skiftande innebörd. Avkriminalisering kan dels innebÀra att bruk eller mindre innehav inte lÀngre lagförs, Àven om drogen förblir förbjuden. Alternativt att sanktioner flyttas frÄn straffrÀttsliga till civilrÀttsliga myndigheter. En parkeringsbot Àr ett exempel pÄ en civilrÀttslig sanktion som leder till böter men inte nÄgon anmÀrkning i belastningsregistret.

Legalisering: InnebÀr att det Àr lagligt att bruka, inneha, köpa och sÀlja cannabis.

Reglering: I exemplet cannabis innebÀr reglering att det upprÀttas en laglig marknad för försÀljning av cannabis. Detta kan exempelvis, som föreslÄs i Tyskland, ske genom sÀrskilt licensierade butiker.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin, EMCDDA


Fakta: Svensk narkotikalagstiftning

Bruk av narkotika Àr sedan 1988 olagligt i Sverige. Ett centralt argument vid lagens tillkomst var att hÄlla nere anvÀndningen av droger bland unga.

Med enbart böter i straffskalan hade polisen inga möjligheter att agera pÄ misstÀnkt bruk, och lagen ansÄgs tandlös. 1993 skÀrptes lagen, och maxstraffet höjdes till fÀngelse i upp till sex mÄnader.

StraffskÀrpningen gav polisen möjlighet att avkrÀva urin- eller blodprov vid misstanke om narkotikabrott.

Årligen avkrĂ€vs cirka 40 000 personer kroppsvĂ€tskor för att kontrollera drogpĂ„verkan.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag pÄ ytterligare straffskÀrpningar för ringa narkotikabrott. Bland annat föreslÄs försök till narkotikabrott kriminaliseras, och minimistraffet för överlÄtelser av smÄ mÀngder narkotika höjas till sex mÄnaders fÀngelse.

Förslagen har fĂ„tt kritik frĂ„n bland annat Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och FolkhĂ€lsomyndigheten.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!