Sveriges narkotikalagar hör till vÀstvÀrldens mest repressiva. FÀngelse finns i straffskalan bÄde för den som har droger pÄ fickan och i kroppen, och nya straffskÀrpningar Àr pÄ gÄng.
De hĂ„rda nyporna ska fungera avskrĂ€ckande och ses som vĂ€gen mot det narkotikafria samhĂ€llet. Men drogerna flödar enligt Brottsförebyggande rĂ„det som aldrig förr â och de senaste Ă„ren har fler dött i överdoser i Sverige Ă€n i nĂ„got annat land i EU.
Forskare, myndigheter och debattörer av varierande politisk fÀrg har de senaste Ären krÀvt en grundlig utredning av kriminaliseringen av det egna bruket, en sten som legat orörd sedan lagstiftningen tillkom 1988. De vill ha svar pÄ vilka effekter politiken haft, men har hittills talat för döva öron.
NÀr S-regeringen i fjol tillsatte "den största utredningen av svensk narkotikapolitik pÄ flera decennier" valde man specifikt att utelÀmna frÄgan om kriminalisering.
DÄvarande justitieminister Morgan Johansson, som 2002 lovade ett narkotikafritt Sverige inom tio Är, likstÀllde en utredning av frÄgan med att uppmuntra mÀnniskor att ta droger. Den nuvarande regeringen har valt samma linje.
Tyskland kan gÄ lÀngst
I andra lÀnder drar tidigare förbudsivrare motsatt slutsats.
Allt fÀrre anser att kriget mot drogerna gÄr att vinna, och synen pÄ droger som en ofrÄnkomlig del av varje samhÀlle vinner mark. Skademinimering lyfts fram som en bÀttre strategi Àn avskrÀckning, hjÀlp som mer humant Àn straff.
Malta blev 2021 först i Europa med att legalisera privat odling och bruk av cannabis. Luxemburg, Schweiz och Tjeckien tar steg mot en reglerad marknad för drogen, den i sÀrklass populÀraste i Sverige och vÀrlden.
LÀngst fram ligger Tyskland, vars vÀnsterliberala regeringskoalition planerar att legalisera cannabis och skapa ett butikssystem likt Systembolaget i Sverige.
Argumenten gÄr ut pÄ att legalisering och reglering Àr det bÀsta sÀttet att slÄ undan benen för kriminella gÀng och fÄ bort skadliga produkter frÄn marknaden, samtidigt som det genererar skatteintÀkter och frigör polisiÀra resurser.
Norsk bakvÀg
Norge brottas likt Sverige med höga narkotikarelaterade dödstal. Efter en omfattande statlig utredning presenterade den dÄvarande högerregeringen 2021 den sÄ kallade rusereformen.
Förslaget, avkriminalisering av bruk och innehav av mindre mÀngder narkotika för eget bruk, sÄg lÀnge ut att gÄ igenom men röstades slutligen ner i stortinget.
Trots det har Norge i praktiken avkriminaliserat mindre narkotikainnehav. Detta sedan riksÄklagaren och Högsta domstolen presenterat nya riktlinjer som innebÀr att polisen inte lÀngre fÄr stoppa, visitera eller gripa missbrukare vid misstanke om innehav av droger för eget bruk.
Den nya rÀttspraxisen ska gynna personer med beroendesjukdom, men enligt företrÀdare för det norska advokatsamfundet gör principen om likhet inför lagen sannolikt att Àven andra kommer att omfattas.
Portugals radikala vÀgval
Som första land i vÀrlden avkriminaliserade Portugal bruk och innehav av all narkotika för eget bruk 2001. I början av 1990-talet uppskattades att en procent av befolkningen var beroende av heroin, och den allt repressivare politiken gav inte resultat.
Med den radikala reformen satsades pengar som tidigare lagts pÄ att jaga och lagföra missbrukare pÄ en kraftig utbyggnad av vÄrdapparaten.
Enligt EU:s drogbyrÄ EMCDDA registrerades 72 narkotikarelaterade dödsfall i Portugal 2019. I Sverige, med lika stor befolkning, var motsvarande siffra enligt FolkhÀlsomyndigheten 545.
Statistiken bör tolkas med viss försiktighet vid jÀmförelser mellan lÀnder. Klart Àr dock att narkotikadödligheten i Portugal de senaste 20 Ären minskat kraftigt.
Samma val olika skÀl
Ett 15-tal europeiska lÀnder har avkriminaliserat eget bruk av cannabis. UngefÀr lika mÄnga saknar helt brottsrubricering för narkotikabruk. PÄ flera hÄll finns förbudet kvar, men straffet Àr civilrÀttsligt snarare Àn straffrÀttsligt. UngefÀr som en parkeringsbot.
Bevekelsegrunderna för en liberalare narkotikapolitik varierar.
I NederlÀnderna sÀljs cannabis sedan 1970-talet öppet i sÄ kallade coffeeshops. BÀttre att tillÄta försÀljningen av sÄ kallade lÀtta droger Àn att tvinga den under jord dÀr köpare lÀttare kommer i kontakt med tyngre droger, var ursprungstanken.
PÄ Island arbetar regeringen pÄ ett liknande lagförslag som det norska med hÀnvisning till att droger bör ses som en frÄga för vÄrden snarare Àn rÀttsvÀsendet.
I Finland, som enligt EMCDDA har högst narkotikadödlighet bland unga under 25 Är, har flera partier öppnat för avkriminalisering. Institutet för hÀlsa och vÀlfÀrd, Finlands motsvarighet till FolkhÀlsomyndigheten, rekommenderar att alla droger avkriminaliseras.
USA benÄdar tusentals
Uruguay och Kanada har gÄtt lÀngst och helt legaliserat cannabis. Flera amerikanska delstater har gjort likadant, samtidigt som drogen förblivit olaglig pÄ federal nivÄ.
Men det kan vara pÄ vÀg att Àndras. I höstas tog president Joe Biden ett första steg mot avkriminalisering nÀr han slog fast att alla som dömts i federal domstol för ringa cannabisinnehav ska benÄdas.
Biden lovade ocksÄ att se över klassificeringen av cannabis, som i dag tillhör samma kategori som de betydligt farligare drogerna heroin och fentanyl.