Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar varje år en stor nationell trygghetsundersökning.

Nu har forskarna tittat närmare på svaren som brottsoffer lämnat i förra årets undersökning, samt motsvarande uppgifter i skolundersökningen om brott och politikernas trygghetsundersökning.

Det visar sig att det bakom många av brotten låg ett hatbrottsmotiv.

Ofta flera hatbrott

– Det vanligaste är man blir utsatt på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund. Den typen av hatbrottsmotiv är det vanligaste i alla tre undersökningarna, säger Anna Gavell Frenzel.

Av dem som i den nationella trygghetsundersökningen uppger att de blivit utsatta för exempelvis en misshandel, sexualbrott eller ett personrån anger 22 procent av männen och 18 procent av kvinnorna att det låg ett hatbrottsmotiv bakom.

Bland elever i årskurs nio är motsvarande siffra 10 procent och bland politikerna 8 procent.

Gemensamt för undersökningarna är att det ofta dessutom handlar om flera olika hatbrott vid samma tillfälle.

"Beklämmande påminnelse"

Att det finns hatbrottsmotiv bakom vart femte brott är helt oacceptabelt, enligt Åsa Lindhagen (MP), som är jämställdhetsminister och minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation.

I en skriftlig kommentar till TT kallar hon resultaten för "en beklämmande påminnelse om hur människor i vårt land varje dag utsätts för kränkningar och övergrepp bara på grund av exempelvis hudfärg, religionstillhörighet eller sexuell läggning".

"Låt mig vara glasklar. Rasismen har ingen plats i Sverige. Arbetet för att bekämpa den måste fortsätta”, säger Åsa Lindhagen.