Det historiska beslutet som sätter punkt för 200 år av alliansfrihet togs efter en över sex timmar lång debatt.

Av riksdagens åtta partier röstade bara Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) nej. Röstsiffrorna blev 269 ja, 37 nej och 43 ledamöter var frånvarande.

Beslutet innebär inte att Sverige nu är medlem i Nato. Det sker först efter att medlemskapet ratificerats även av parlamenten i Turkiet och Ungern.

Men utrikesminister Billström (M) är övertygad om att Sverige är med i försvarsalliansen när Nato har sitt toppmöte i Vilnius den 11–12 juli.

– Det är självklart att vi kommer att kunna bli medlemmar till Vilnius, sade han i debatten inför riksdagsbeslutet.

Kräver förklaring

Främsta grund för den bedömningen är att 28 av 30 Natoländer redan har ratificerat Sveriges Natomedlemskap. Och att Sverige har starkt stöd från USA.

– Den här styrkan som vi har i ryggen är så pass påtaglig att det går att göra en sådan bedömning, sade Billström.

Om Sverige inte blir medlem till sommaren, vore det, enligt honom, ett ifrågasättande av Natos öppna dörr-policy. Policyn innebär att alla länder i Europa som uppfyller Natos villkor och bidrar till att stärka försvarsalliansen ska få bli medlemmar.

Det är oklart om och när Turkiet ratificerar Sveriges medlemskap. Ungerns parlament väntas rösta om Finland på måndag, men vänta med Sverige.

Billström har inte fått någon förklaring till varför Ungern delar på länderna.

– Om det skulle bli verklighet tycker jag att det fordras en förklaring från den ungerska sidan.

Nej från MP och V

I debatten inför riksdagsbeslutet om svenskt Natomedlemskap hade V och MP flera invändningar.

– Det är problematiskt att ingå en militär allians med länder som inte är demokratier och där vi dagligen ser att demokratin krymper, sade V:s utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling.

Han syftade på Turkiet och Ungern och hävdar att det är typiskt att just dessa länder ännu inte ratificerat Sveriges Natomedlemskap.

– De försöker nu använda vår ansökan för att tysta vår röst för demokrati och mänskliga rättigheter, sade Svenneling.

Han varnade för att ett svenskt Natomedlemskap ökar risken för att dras in i krig och konflikter som vi själva inte har valt.

– Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, inte på Natos högkvarter i Bryssel, inte i Washington av USA:s president eller i Ankara av Turkiets president, sade Svenneling.

Utrikesutskottets ordförande Emil Aronsson (SD) pekade på att demokratin står stark i de allra flesta av Natos medlemsstater och att "freds- och frihetstörstande" Ukraina inte vill något hellre än att gå med i Nato och EU.

Utrikesminister Billström uppgav att Rysslands angrepp på Ukraina visar på ett gränslöst förakt mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen.

– Ett medlemskap i Nato är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet, sade han.

Inga kärnvapen?

V och MP är också kritiska till att Sverige kommer att omfattas av Natos kärnvapenparaply.

– Kärnvapenalliansen Nato är uppbyggd på att använda kärnvapen som avskräckningsmetod. MP tror inte på denna doktrin utan tror, tvärtom, att det kan leda till mer konflikt, sade Jacob Risberg (MP).

– Regeringen har övergett synen på att kärnvapen gör oss mer osäkra.

Sveriges Natoansökan har lämnats in utan förbehåll. I regeringens Natoproposition står dock att det "inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid".

– Jag känner mig helt trygg med de skrivningar som nu är gjorda. Det finns ingen rörelse någonstans för att Sverige ska påtvingas varken baser eller kärnvapen, sade Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Morgan Johansson.

Han tillade att om frågan om att placera kärnvapen i Sverige skulle uppstå, så måste den tas upp i riksdagen.

– Men så länge vi socialdemokrater har nåt att säga till om, så vill jag säga att dit kommer vi inte att följa med, säger Johansson.