Hur en sådan skatt skulle kunna utformas är inte klart, men försvarsministern framhåller att det är "många, många miljarder" som ska in för att bygga ut försvarsförmågan under dessa oroliga tider.

– Det jag tycker är viktigt att säga i sammanhanget är att man kan inte bara leva på utgifter, man måste också ha inkomster, säger Hultqvist.

Han hänvisar också till att Socialdemokraterna kommer att presentera ett valmanifest före valet i höst. Skatten bör ha en fördelningspolitisk effekt.

– De som har de mest välbeställda förhållandena ska vara med och bidra. Det är en fråga om rättvisa, säger Hultqvist.

– Jag tror att det finns möjlighet för att de mest välbeställda kan bidra i ökad utsträckning. Det är också så att de ekonomiska klyftorna i vårt land har ökat rätt så rejält.

M: Det är befängt

Att regeringen ens för en beredskapsskatt på tal har kritiserats av Moderaterna. Elisabeth Svantesson, partiets ekonomiskpolitiska talesperson:

– Svenska folket är ett av världens mest beskattade folk. Att staten inte kan finansiera och prioritera de mest viktiga uppgifterna utan att höja skatten ytterligare, det tycker jag är befängt.

Hon framhåller att skrotade planer på en familjevecka och höghastighetståg, något minskat bistånd och att fler invandrade personer kommer i arbete kan öka statens inkomster och ekonomiska ram. Om bidragsbrotten halveras sparar staten tio miljarder kronor, säger Svantesson.

– Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera.

Hultqvist verkar inte så brydd av Moderaternas kritik.

– Det är väl en traditionell högerståndpunkt att man på olika sätt blir bekymrad om man för fram diskussioner som gäller att de mest välbeställda ska vara med och bidra i ökad utsträckning.

"Ska inte chansa"

Samtliga partier har ställt sig bakom att bygga ut försvaret med motsvarande två procent av BNP, men hur snabbt det ska gå råder det olika uppfattningar om. Oppositionen i form av M, KD, SD och L anser att det är möjligt till 2025 medan regeringen och Försvarsmakten har gjort bedömningen att det kan ske senast till 2028.

I löpande priser innebär det en försvarsbudget på 143 miljarder kronor 2028, enligt myndighetens beräkningar.

– Jag är väldigt noga med att vi inte ska chansa när det gäller pengarna, vi ska få dem att räcka till så mycket som möjligt och det är jättebelopp som staten går in med, säger Hultqvist.

Han hänvisar till att försvarsutbyggnad är en svår process som kräver tid. Personal måste finnas som kan utbilda värnpliktiga, vapensystem måste hinna levereras och soldater måste utbildas för att kunna hantera systemen.

– Risken om man går fram för fort är att pengar går åt på ett felaktigt sätt, att det inte ger den maximala effekten.

Fler ubåtar

Hultqvist presenterar också i breda termer hur han ser att det svenska försvaret kan byggas ut. Gotland är ett strategiskt mål i en krissituation och behöver stärkas ytterligare, vilket skulle kunna ske i form av ett utökat luftvärn och fler krigsplacerade, säger han.

Även övre Norrland behöver mer resurser och Nordkalotten kan stärkas genom ett avtal med Finland och Norge, till exempel med särskilda gränsjägarförband. Västkusten från Oslo till Helsingör och inloppet till Östersjön är andra strategiskt viktiga delar där samarbete och förmåga behöver öka.

Armén kan också stärkas och fristående förband behöver kunna samordnas i en divisionsförmåga. En division består av uppemot 10 000 man.

Enligt plan ska man också gå från fyra svenska ubåtar till fem.

– Jag anser det som väsentligt hur vi kan förstärka svenskt ubåtsvapen ytterligare, säger Peter Hultqvist.

Även amfibieförband och stridsflyget kan utvecklas bortom 2030.