När Hultqvist talade på Folk och försvars digitala rikskonferens lyfte han fram planerade satsningar på det svenska luftförsvaret.
– Det är en rejäl förstärkning av svensk operativ förmåga som också är en viktig säkerhetspolitisk signal, sade han.
I slutet av 2021 kommer den första eldenheten i luftvärnssystemet Patriot att vara på plats. Ytterligare tre ska levereras 2023 och 2024.
Marinens Visbykorvetter ska beväpnas med luftvärn.
– Det ger oss ett antal rörliga enheter som kan sättas in i luftförsvaret längs hela den svenska kusten, säger Hultqvist.
Ny missil
Andra satsningar på luftförsvaret är att det nuvarande stridslednings- och luftbevakningsflyget ska bytas ut och att amfibiebataljonerna ska få ett nytt buret luftvärnssystem.
Sex stridsflygdivisioner bibehålls, men fyra ska bestå av nya JAS Gripen 39 E medan två flyger vidare med de äldre C/D versionerna. Totalt bibehålls därmed cirka 100 stridsflygplan.
Dessutom tillkommer en satsning på att beväpna Gripenplan med en flygburen missil för långräckviddig markmålsbekämpning.
– Det ger oss möjlighet att med avsevärd räckvidd nå in på fientligt territorium, säger Hultqvist.
Möta angrepp
Han uppger att de sammanlagda satsningar på luftförsvaret gör att man kan försvara större områden än i dag.
– Helheten gör att vi får en helt annat handlingsfrihet och förmåga att försvara oss, säger Hultqvist.
– Vi får kapacitet att från svensk kust möta missil och flygangrepp på långa avstånd. Vi kommer att kunna möta långräckviddiga ballistiska robotar.
Hultqvist pekar också på att luftförsvaret får större chans att överleva ett angrepp genom att det kommer att kunna spridas ut.
Satsningarna på luftförsvaret ingår i den militära upprustning som riksdagen klubbade strax innan jul.
De innebär den största upprustningen i Sverige sedan 1950-talet. Försvarsanslagen kommer att öka med över 40 procent till 2025, jämfört med 2020 års nivå. Upprustningen ska vara genomförd till omkring 2030.
ÖB håller med
Försvarsmakten håller nu på att planera hur den upprustning politikerna beställt ska levereras.
ÖB Micael Bydén håller med om att det svenska luftförsvarets förmåga kommer att få ett rejält lyft.
– Vi kommer ju inte vara femte eller tionde största flygvapnet i världen. Men det vi har kommer att vara riktigt, riktigt bra, säger han.
Flera av delar av luftförsvarssatsningarna kommer inte vara på plats förrän efter 2025. Det gäller till exempel när det handlar om att utrusta Gripenplan med långräckviddiga missiler för markmål.
När de väl är på plats så kommer den nya förmågan att ha betydelse, enligt ÖB.
– Tröskeln höjs ju för att vilja göra oss något ont, säger Bydén.
TT: Kommer Sverige kunna slå till mot flygbaser i Ryssland?
– Vi kan slå till mot flygbaser som ligger väldigt långt borta, relativt vad vi kan göra idag, säger han.
Inte heltäckande
Luftvärnssystemet Patriot kommer inte att vara heltäckande över hela landet.
– Den som tror det tror fel, men där de finns kommer de att göra skillnad, säger Bydén.
Patriotsystemet kommer att bestå av fyra eldenheter.
– Där man placerar dem, kommer de att vara väldigt vassa, säger Bydén.
Tyngdpunkten i de försvarssatsningar riksdagen beslutat om ligger på armén. Den ska bland annat byggas ut med en ytterligare brigad.
Hultqvist vill inte gå in på vilken vapengren som kommer att vara viktigast när det gäller att avskräcka från att anfalla Sverige. Han betonar att det handlar om att ha en balans mellan vapengrenarna.
Hultqvist håller inte med dem som menar att marinen blir eftersatt i den beslutade upprustningen.
Förvarsmakten planerar nu för att byta ut två utbåtar till en nyare modell, samt att öka antalet ubåtar till fem.
Befintliga korvetter ska moderniseras.
– Vi gör också en ansats för att vi ska förstärka antalet korvetter, säger ÖB Micael Bydén.