Hur länge det kan dröja innan Turkiet och Ungern ratificerar Sverige som medlem är ännu oklart.
Den viktigaste konsekvensen av att medlemskapet dröjer är att Sverige under den tiden står utan Natos säkerhetsgarantier enligt Natofördragets artikel 5. Det innebär att Nato inte är förpliktigad att komma till Sveriges undsättning i en konflikt.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har dock sagt att det vore "helt otänkbart" att Nato inte skulle reagera om Sverige skulle utsättas för någon form av hot eller angrepp.
Flera länder har också gett Sverige bilaterala "säkerhetsförsäkringar", bland andra USA, Storbritannien och Tyskland. Men det är oklart vad dessa försäkringar innebär och de är inte juridiskt bindande.
– Vi är tryggare nu än för ett år sedan, men det vore naturligtvis ännu bättre om vi fullt omfattades av artikel 5, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
– Vi har fått säkerhetsförsäkringar nu, men det är inte lika starkt.
Har kvar förmåga
Att Ryssland på kort sikt skulle attackera Sverige ses av många som inte särskilt troligt.
Dels har den ryska militären fullt upp med kriget i Ukraina. Höga Natomilitärer bedömer att den ryska armén till 90 procent är upptagen där.
Dels skulle Ryssland riskera en konflikt med Nato.
– De söker inte konflikt med Nato, sade amiral Rob Bauer, ordförande i försvarsalliansens militära kommitté nyligen.
Men även om landets armé har fullt upp så har Ryssland kvar förmåga att slå mot eller hota Sverige. Regeringens rådgivande organ, försvarsberedningen, skrev i sin senaste rapport:
"Rysslands förmåga att genomföra operationer med flygstridskrafter, sjöstridskrafter, fjärrstridsmedel eller kärnvapen mot Sverige är fortsatt intakt. Ryssland har också förmåga att verka med specialförband."
Går snabbt
Den svenska försvarsmaktens anpassning till Nato påverkas inte heller i någon större utsträckning om medlemskapet bara dröjer några månader.
– Drar det inte ut på tiden, vi talar om närtid, då har det inte så stor betydelse, sade generalmajor Johan Pekkari, chef för strategienheten vid försvarsstaben till TT i juni.
Men om det skulle dröja uppemot ett år eller längre kan problem börja uppstå för det svensk-finska försvarssamarbetet.
– Det blir svårare, eftersom de måste fokusera på att utveckla sig inom ramen för Nato, sade Pekkari.
Sverige finns visserligen inte med i de nya regionala försvarsplaner som Nato ska godkänna på toppmötet i Vilnius, men när inträdet väl sker kan Sverige integreras i planerna "nästan omedelbart", enligt generalmajor Matthew Van Wagenem, vid Natos militära högkvarter SHAPE.
Den snabbaste konsekvensen av att Sverige inte hunnit bli medlem till Natomötet, är att statsminister Ulf Kristersson (M) i Vilnius inte får vara med och ta beslut, till exempel om utformningen av alliansens framtida försvar.
Natobeslut fattas alltid i konsensus.
Riskfyllt
Kristersson får dock sitta med vid toppmötesbordet, eftersom Sverige som blivande medlemsland har "invitee-status".
När Sverige väl får klartecken från Turkiet och Ungern är det viktigt att det går snabbt för ländernas parlament att ratificera. Tiden mellan besked och faktisk ratificering bedöms som riskfylld.
– En utdragen process är extremt riskfylld. Det ger utrymme för aktörer att förstöra processen. Det måste vara en snabb process, inom veckor, säger en källa med insyn.