Bland de niondeklassare som lämnade grundskolan förra våren klarade 85,6 procent betygskraven för att bli gymnasiebehöriga till ett yrkesprogram. Med andra ord var det 14,4 procent – motsvarande 16 500 elever – som i stället fick söka sig till ett introduktionsprogram.
För att fler ska kunna gå direkt från grundskola till ett nationellt program på gymnasiet har regeringen låtit utreda hur stödet till dem med svaga betyg kan förstärkas. Utredaren Anna Westerholm överlämnade under måndagen sina förslag till utbildningsminister Anna Ekström.
– Vi vet att en avslutad utbildning från grundskolan och gymnasieskolan hör till de mest avgörande faktorerna för att klara sig bra i livet, säger Ekström.
Läxhjälp blir studietid
Regeringen hade bland annat bett om förslag på en garanti om läxhjälp i skolan till de elever som riskerar att inte bli gymnasiebehöriga. Utredningen föreslår i stället att vad man kallar studietid ska erbjudas till alla elever i mellan- och högstadiet.
– Detta i stället för att lägga kraft på att försöka fundera på vilka som ska få detta – det skulle ju bli en administrativ börda. Och i allmänhet stärker generella insatser mer än särskiljande, säger utredaren Anna Westerholm.
Studietiden ska – precis som läxhjälpen – vara frivillig för eleven.
Måste utvärderas
I uppdraget ingick också att ta ställning till om skolornas skyldighet att erbjuda lovskola ska utökas. Skolor är i dag skyldiga att erbjuda lovskola till de som gått ut årskurs 8 och 9 – frågan var om lovskola även ska erbjudas de i år 6 och 7, samt på gymnasiets introduktionsprogram.
Något sådant föreslås dock inte. Innan en eventuell utvidgning övervägs behöver lovskolans verksamhet följas upp och utvärderas, säger Anna Westerholm.
– Därefter kan man ta ett nytt tag och se om det därefter ska byggas ut.
Vill inte ha obligatorium
Utredningen skulle även titta på om vissa elever skulle bli skyldiga att delta i lovskola, men inte heller någon sådan rekommendation lämnas.
Enligt utredningen finns det en risk att det kan strida mot den grundlagsskyddade rörelsefriheten. Ett obligatorium kan dessutom motverka motivationen, och leda till att skolornas incitament att tidigt sätta in extra anpassningar och stöd minskar.
Obligatorisk lovskola skulle dock kunna genomföras för de elever som ligger väldigt nära att nå behörighet, enligt utredningen. Bedömningen är att det för dem kan vara grundlagsenligt eftersom ändamålet då anses tillräckligt starkt.
Generellt vill utredningen varna för särlösningar för vissa elever, utanför den vanliga skoltiden. Grundproblemet är att alltför många elever får hjälp alldeles för sent:
– Vi ser ju att stödet sätts in så sent för många. Och det är inget nytt, det ser alltjämt ut på det viset. Skolor och lärare säger “två veckors lovskola på slutet av nian, det förslår ingenting för elever som tappat taget långt tidigare. Stärk den ordinarie undervisningen i stället", säger Anna Westerholm.
