– Det är allvarligt. Vi får hoppas att Moderaterna vid ett eventuellt regeringsskifte håller fast vid public service oberoende. Men när jag ser hur högern gjort i andra länder vet jag inte om man kan lita på det, säger Johansson till Dagens Nyheter.

Han drar paralleller till länder som Ungern, Polen och Danmark. Avskräckande exempel där public service antingen skurits ner kraftigt eller fått sitt oberoende undergrävt av staten. Med ett grundlagsskydd skulle en sådan förändring vara svårare att få till, anser Johansson.

Den parlamentariska kommittén, där alla riksdagens partier är representerade, sattes samman 2018 för att se över en rad frågor kopplade till det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet. Bland annat huruvida oberoendet från politisk styrning för public service behöver stärkas – och i så fall om det bör ske genom ändringar i grundlagen.

Kommittén lämnade in sitt betänkande under tisdagen.

Moderaternas Marta Obminska, som representerat partiet, anser i sin tur att ett grundlagsskydd inte är nödvändigt.

– Vi är för public service och en stark pressfrihet men vi anser att det redan finns en stark tradition igenom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vi är noga med det publicistiska oberoendet men vi vill ha ett smalare och vassare public service. Då vill vi inte exakt grundlagsfästa hur det ska se ut, säger riksdagsledamoten till DN.

I de tre public servicebolagen ingår Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.