S-kongressen i Göteborg har nu behandlat förslag som ska begränsa den globala uppvärmningen.
Ombuden ställer sig bakom att Parisavtalets 1,5-gradersmål ska styra Sveriges och EU:s klimatlagstiftning.
S vill också införa ett konsumtionsbaserat klimatmål som komplement i klimatpolitiken.
– Det ska inte gå att exportera utsläpp till Kina genom konsumtion vi har i Sverige, säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman när frågan behandlas sent på fredagskvällen.
SSU: Stå på rätt sida
Ingen S-kongress har tagit större klimatkliv än denna, framhåller han. Men någon skärpning av målet att Sverige ska ha nettoutsläpp av växthusgaser 2045, vilket riksdagen ställt sig bakom, är inte aktuellt.
– Vi höjer ambitionen men vi vill inte höja de klimatpolitiska målen. Skälet till det är att klimatet inte förbättras av de som har de häftigaste målen och den fluffigaste politiken. Klimatet förbättras genom att vi får människor med oss, säger Ygeman.
– Om vi spänner bågen för högt och misslyckats riskerar vi att vända människorna bort från klimatåtgärder.
Ungdomsförbundets ordförande Lisa Nåbo var inte nöjd. Hon tog upp att Finland skärpt sina mål till år 2035.
– Som SSU:s ordförande så måste jag kräva att vi skärper Sveriges klimatmål och höjer ambitionsnivån. Det är vad Sveriges unga förväntar sig av oss.
– Stå nu på rätt sida av historien, rösta med SSU. Och du som röstar emot, vi ses om fyra år när ni har ångrat er.
Ygeman kontrade med att Sverige ligger år, om inte decennier, framför Finland när det gäller åtgärder.
– Det är inte målen i sig som löser klimatfrågan. Det är åtgärderna.
"Går mot 3 grader"
EU-parlamentarikern Jytte Guteland ville inte kritisera partistyrelsen i sitt anförande men var tydlig med att Sverige har en lång väg att gå – de årliga utsläppsminskningarna förra året låg i Sverige på två procent när de borde vara sex procent.
– Vi går mot 3 graders uppvärmning.
Kongressen tog även ställning om kärnkraften. Där blev det inga ändringar utan Socialdemokraterna ska möjliggöra en successiv utfasning av kärnkraften.
Kärnkraften beskrivs också som en viktig del av svensk elproduktion och kommer sannolikt att fortsätta vara det under lång tid framöver.