Undersköterska, lärare och egenföretagare är några av de vanligaste yrken på valsedlarna. Men här finns också en del svårbestämbara epitet såsom vagabond och livsnjutare.

Det listan generellt visar är att majoriteten av titlarna är sådana som kräver högre utbildning. Yrkestitlarna som ökat mest inför årets val är kommunikatör, verksamhetsutvecklare och entreprenör – medan kontoristerna, metallarbetarna och lantbrukarna blivit färre.

Speglar samtiden

"Vad man väljer att skriva speglar förstås samtiden, men också partikulturen. I vissa partier är det kanske finare att ha vissa titlar", skriver Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.

Topplaceringarna domineras av yrken inom offentliga sektorn, och både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna kännetecknas av en hög andel arbetaryrken. Utöver det visar listan närmast en provkarta på politiska klichéer.

När Arbetsvärlden valde ut de mest karakteristika titlarna för respektive parti bekräftades en del fördomar. Marinbiologer hittades nästan bara i Miljöpartiet, medan det bland Moderaterna fanns en förhållandevis stor andel vd:ar. Keramikerna och SFI-lärarna var relativt många i Vänsterpartiet, och det fanns ovanligt många golvläggare och yrkeschaufförer i Sverigedemokraterna.

Väljarna ointresserade

För väljarna verkar det däremot inte ha någon betydelse vad politikerna skriver på sina valsedlar.

"Partierna tycker att det här är mycket viktigare än vad väljarna tycker. När vi undersöker väljarnas personröster visar det sig att nästan alla kryssar på redan topprankade kandidater", skriver Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.