– Vi kan inte bortse från att det pågår en maktkamp på alla nivåer i Iran, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet.

De hårdföra hökarna, också kallade principisterna, ser en risk att förlora kontrollen över landet till mer moderata pragmatiker, när den politiska världskartan ritas om.

En viktig orsak är att demokraten Joe Biden ersätter president Donald Trump. Biden verkar vilja återuppta atomenergiavtalet med Iran, något som Trump drog sig ur.

Kan svida

– Så sent som i dag (tisdag) sade Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei att man har prövat förhandlingar, men att det inte gett särskilt bra resultat, berättar Fazlhashemi.

– Hökarna har haft vind i seglen sedan Trump drog sig ur atomenergiuppgörelsen. Nu vill de blockera de pragmatiska krafterna i Iran, när Biden tar över.

Ledningen kan därmed komma att fatta beslut "som svider i början, men som kan bli bra till slut", enligt den andlige ledare Khamenei.

Verkställandet av dödsdomen mot Djalali kan vara en del i detta spel, även om Fazlhashemi påpekar att det finns olika tolkningsmöjligheter.

Regimen behöver dessutom tackla problem med skenande priser som ökat med över 40 procent det senaste året; arbetslösheten är omkring 24 procent och coronapandemin slår hårt mot befolkningen.

Dessutom väntar ett presidentval, planerat till juni. En kandidat, general Hossein Dehghan, från det mäktiga revolutionsgardet ställer upp, vilket visar på en vilja från hökarna att kontrollera även presidentämbetet. Han står dessutom Khamenei nära.

Svårt med påtryckning

Försöken att påverka regimen i Iran att stoppa en avrättning blir svåra.

– Man ska inte ge upp förrän det är ett faktum, säger Fazlhashemi, men konstaterar att Sverige och EU inte har särskilt stora möjligheter att pressa Teheran.

Europa visade att det inte kunde svara emot USA, samtidigt som Trumpadministrationen förstärkte kontakterna med Irans ärkefiender såsom Saudiarabien och Israel.

– Iran har gett upp Europa och EU. Jag tror att Iran behöver alla vänner de kan få, nu efter Trumps era. Men man resonerar inte så, säger professor Fazlhashemi.