Lagen träder i kraft om bara en vecka, den 1 februari. Det är samma månad som Försäkringskassan ska börja betala ut elstöd till hushåll i södra Sverige.

Uppgifterna om elprisstödet, det vill säga hur stor en persons elförbrukning har varit och hur mycket pengar varje elanvändare får ut, blir belagda med strikt sekretess i 20 år.

Lagrådet, som granskar regeringens lagförslag, hade starka invändningar mot införandet och framhöll att offentlighetsprincipen är en av grundstenarna i den svenska demokratin.

"Inget vanligt stöd"

Regeringen å sin sida har motiverat sekretessen med att hushållen inte kan avsäga sig elstödet och att det finns ett skyddsintresse för personliga förhållanden som rör ekonomi.

– Det handlar inte om ett stöd i den vanliga bemärkelsen, sade ledamoten Gunilla Brunegård (KD) under en debatt i riksdagen på onsdagen.

Hon menar att elkonsumtion tillsammans med andra uppgifter skulle kunna visa på en persons vanor och livsstil. Brunegård ifrågasatte också vilka andra uppgifter om konsumtion som är offentliga i dag.

Centerpartiets ledamot Malin Björk invände att en stor del information finns tillgänglig för allmänheten i dag, som vilken bil du kör, var du bor, vem du bor med och hur mycket du tjänar.

– De uppgifterna säger nog mer om din livsstil och ekonomi än hur mycket el du gör av med.

Man måste också kunna granska hur de många miljarder som elstödet omfattar faller ut, fortsatte hon.

Ingen från SD och L

Jan Riise, Miljöpartiet, lyfte också fram att det måste vara transparent hur skattemedel används om man ska veta om de träffar rätt.

– Offentlighetsprincipen utgör en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick, forskare och medier måste kunna utvärdera utfallet av den här rekordstora utbetalning till hushåll och enskilda.

Varken ledamöter från Sverigedemokraterna eller Liberalerna ställde upp i riksdagsdebatten.