I riksdagens utrikespolitiska debatt handlar det mesta om det spända säkerhetspolitiska läget och Rysslands hot mot Ukraina.
Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark kräver mer pengar till försvaret. Han anser att Sverige både behöver höja försvarsförmågan omedelbart och på sikt.
– Ryssland kommer att vara ett hot mot Europas fred under lång tid, säger Hans Wallmark.
– Vi måste gradera upp försvaret.
Ann Linde hänvisar dock till att försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, nu ska diskutera sådana frågor. Det första mötet hålls på onsdagseftermiddagen.
– Låt dem träffas och diskutera frågorna och se vad de kommer fram till, säger hon.
Hjälp att försvara sig
Moderaterna vill också att Försvarsmakten och Försvarets materielverk får i uppdrag att se om det finns någon typ av försvarsmateriel som kan avvaras till Ukraina. Även Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna tog upp frågan om svenskt stöd i form av försvarsmateriel.
Liberalernas Joar Forssell tolkar lagstiftningen som att det borde vara möjligt att också exportera vapen till Ukraina.
– Det vore en bra idé, om Ukraina vill ha detta. Helt enkelt för att Ukrainas sak är vår, säger han.
– Det som sker i Ukraina, den ryska aggressionen, är en aggression mot alla länder som omfattas av den europeiska säkerhetsordningen. Det innebär att ett hot mot Ukraina också är ett hot mot Sverige.
Linde konstaterar att det inte finns något förbud mot att ha vapenexport till Ukraina men det måste gå den normala vägen. Det innebär att vapenexport ska godkännas av myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, ISP.
Leta i ladorna
Linde betonar också att det finns många saker att ta i beaktande, bland annat om det finns någon lämplig krigsmateriel att ge bort.
– Det handlar inte om att leta i ladorna för att se om vi kan hitta något utgånget materiel som vi kan skicka till Ukraina, säger Linde.
Hon understryker också att man kan stödja Ukraina på många olika sätt och uppger att Sverige ger en kvarts miljard varje år till landet.
Flera partier tar också upp frågan om en svensk Natooption, det vill säga att regeringen uttalar att ett Natomedlemskap är ett alternativ. M, SD, C, KD och L står bakom kravet på en sådan option.
M:s Hans Wallmark vill veta om regeringen är beredd att inleda "seriösa" samtal om detta.
– Vi anser inte att Natooptionen gör någon som helst skillnad. Om vi skulle börja ändra i vår säkerhetspolitiska linje skulle vi sätta igång en massa spekulationer om vart vi är på väg. Det tror jag skulle vara dåligt för Sveriges säkerhet, säger Linde.
– Vi vill ha stabilitet och inte en massa äventyrligheter.
Krav på Natooption
Även KD:s Lars Adaktusson kritiserar regeringens hållning.
– En klar majoritet vill förtydliga den svenska linjen genom en Natooption. Regeringen har valt att nonchalera detta, vilket är direkt oansvarigt, särskilt när vi befinner oss i den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen på decennier, säger han.
– Direkt oansvarigt skulle det vara att just nu ändra vår säkerhetspolitiska linje. Vi värnar stabilitet och förutsägbarhet, svarar Linde.
Moderaterna vill även att regeringen och försvarsberedningen ser över Sveriges säkerhetspolitiska analys med anledning av det allvarliga säkerhetsläget i Europa.
Linde anser dock att den analys som ligger till grund för det beslut om upprustning av försvaret som riksdagen tog i slutet av 2020, "tar höjd" för den utveckling som nu sker.