Kraven många på budget i bister tid

Regeringen har lovat att stötta hushållen genom svåra ekonomiska tider. Men den höga inflationen ställer till problem och vallöften hänger löst. "Verkligheten spökar" när första budgeten läggs fram.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har fått gå hårt fram bland regeringspartiernas och SD:s vallöften för att få ihop budgeten som läggs fram i veckan. Arkivbild.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har fått gå hårt fram bland regeringspartiernas och SD:s vallöften för att få ihop budgeten som läggs fram i veckan. Arkivbild.

Foto: Maja Suslin/TT

Politik2022-11-06 07:14

Någon sänkning av skatten på investeringssparkontons (ISK) sparande blir det till exempel inte, enligt vad TT erfar.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ska på tisdag presentera sin och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalernas och samarbetspartiets Sverigedemokraternas första budget. Hon har talat om den som "något åtstramande".

– Det är viktigt att vara återhållsam i ett väldigt tufft läge för att inte blåsa på inflationen, säger Svantesson till TT.

Hon beskriver det hon kommer med som "en väl avvägd budget i en svår tid".

– Vi kommer att stötta både hushåll och företag men också fokusera på de stora samhällsproblemen.

Sänkt skatt?

TT: Blir det några skattesänkningar utöver drivmedelsskatten?

– Det återkommer vi till i budgeten.

Svantesson har haft ett tufft arbete. Många vallöften ska levereras, men också finansieras.

De skoningslösa marknadsreaktionerna på den avgångne brittiske finansministerns första och enda minibudget sände chockvågor genom världens finansdepartement. Bedömarna undrade hur de stora skattesänkningarna skulle betalas.

I Sverige har riksbankschefen Stefan Ingves varnat regeringen för att göra något som upprepar det misstaget. Att skjuta sig själv i foten är inte bra, enligt Ingves.

Om satsningar och förslag driver på inflationen ytterligare drabbar det hushåll och företag i form av högre priser och räntor.

Dystra kommuner

Kommuner och regioner ser dystert på de kommande åren.

Minst 20 miljarder behövs i ökade statsbidrag, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR). De behövs för att hålla jämna steg med ökade priser, löner, räntor och inflation och för att undvika kraftiga nedskärningar.

– Självklart behöver vi prioritera välfärd, rättsväsende och försvar. Det är de viktiga delarna i budgeten, säger Svantesson som inte vill säga något om statsbidrag.

Några av de dyraste förslagen som hittills aviserats ska stötta hushåll och företag.

Det handlar om att de högre ersättningsnivåerna i a-kassan som infördes under pandemin blir kvar. Det kostar nästan 6 miljarder.

Ett annat är att regeringen föreslår sänkt skatt på bensin och diesel med 6,7 miljarder kronor och ännu ett är ett höjt reseavdrag för arbetsresor med 1,6 miljarder kronor.

Försvaret får ökade anslag med 5 miljarder, ett tillskott som är bestämt sedan tidigare. Det ska främst betala materiel och fler anställda.

Så långt har regeringen aviserat förslag som tar cirka 27 miljarder av det utrymme på drygt 37 miljarder som Svantesson kan ha att spela med. Omkring 7,5 miljarder av utrymmet skapas genom att biståndet inte räknas upp samt att mottagandet av kvotflyktingar minskas från 5 000 till 900.

Långt från löften

Den sänkta skatten på drivmedel 2023 är långt i från vad flera av högerpartierna pratade om i valrörelsen, även sett som ett första steg. Sverigedemokraterna lovade sänkt dieselpris vid pump med 10 kronor litern och över 6 kronor lägre bensinpris. Och Kristdemokraterna sade 9 respektive 5 kronor lägre.

Den hittills föreslagna skattesänkningen ger, vid pump, bara 14 öre lägre bensinpris och 41 öre lägre dieselpris. Resten av den utlovade skattesänkningen på en krona äts upp av att skattesatsen skrivs upp med inflationen.

Verkligheten spökar

"Ibland är verkligheten och spökar" sade SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt till Dagens Nyheter häromdagen om löften kontra utfall. Den minskning av reduktionsplikten som ska bidra till sänkta priser har skjutits upp till 2024.

Det finns en press på att regeringen ska göra mer för att hjälpa hushållen mot höga elräkningar framöver.

Svenska kraftnät ska visserligen återbetala 55 miljarder kronor till hushåll och företag i södra Sverige för de gångna årets höga elpriser i december eller början av 2023. Men flera tunga Skånemoderaterna har påpekat att det inte är det högkostnadsskydd mot vinterns elräkningar som utlovats.

Har lovat

Det kan komma fler förslag som påverkar hushållens ekonomi som ännu inte presenterats. Regeringspartierna och SD har lovat sänkta skatter på inkomster och pensioner de kommande åren.

Svantesson har inte uteslutit skattesänkningar för 2023.

Men staten ska inte bara ha råd med skattesänkningarna. Dessa ska heller inte göda inflationen.

Förutom sänkta inkomstskatter så siktar regeringen på att sänka skatten på sparande i så kallade ISK-konton under mandatperioden.

Men det blir inget skarpt förslag om det nu, erfar TT.

Fakta: Aviserade förslag i budgeten 2023

Sänkt skatt på bensin/diesel/eldningsolja: 6,8 miljarder kronor

Bibehållen nivå i a-kassan: 5,8 mdr

Höjda försvarsanslag: 5 mdr

Höjd milersättning, bibehållet reseavdrag: 1,6 mdr

Rättsväsendet: 1,43 mdr

Vård och omsorg: 2,1 mdr

Skola: 1,6 mdr

Industriklivet: 0,6 mdr

Klimatklivet: 0,4 mdr

Förlängd sänkt dieselskatt för arbetsmaskiner: 0,38 mdr

Höjd skattereduktion för installation av solceller: 0,28 mdr

Bostadsbidrag, tillägg: 0,52 mdr

Sjukpenningsnivå (pga vårdköer): 0,21 mdr

ESS, forskningsanläggning: 0,36 mdr

-------------------------------------------------------------------

Totalt belopp hittills aviserade förslag: ca 27 miljarder

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!