Visitationszoner innebär att polisen ges befogenhet att införa tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner där den, utan brottsmisstanke, får kontrollera vem som helst.
– Man hänvisar ofta till Danmark, men mig veterligen finns inget underlag för att det varit effektivt där, säger Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet.
Enligt Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet som själv studerat visitationszoner, finns det studier som visar att zonerna leder till att polisen beslagtar fler vapen och större mängder narkotika. Däremot finns inte mycket som tyder på att kriminaliteten minskar.
– I min egen studie såg jag inga effekter alls på våldsbrott eller rån som jag hade trott, så det verkar inte ha några större effekter på brottsligheten, säger han.
Har befogenhet
Polislagen medger redan i dag visitation och husrannsakan utan formell brottsmisstanke i syfte att söka efter vapen. Polisen använder bestämmelserna relativt frikostigt med hänvisning till det grova våldet inom gängmiljöerna, vilket lett till granskning av Justitieombudsmannen.
Polisens nuvarande tillämpning av lagen kan, enligt Manne Gerell, vara olaglig.
– Kort uttryckt får polisen förmodligen inte göra alla de här kontrollerna av gängen. Jag tror att polisen har ett behov av att kunna göra dem, och jag tror att man oftast gör dem på ett bra sätt. Och om det man gör i dag inte är helt lagenligt tror jag att det är vettigt att se över lagstiftningen.
Kritiker pekar på att visitationszonerna är integritetskränkande och ofrånkomligen kommer att drabba vanliga människor i utsatta områden. Att de främst riktas mot människor med invandrarbakgrund får, enligt Janne Flyghed, kontraproduktiva effekter.
– Nu håller polisen på och försöker bygga upp ett förtroende i utanförskapsområdena för att få fler att anmäla brott, vittna och så vidare. Det här kommer slå sönder en hel del av det, och jag tror inte att det är alla poliser där ute som gör vågen, säger han.
Lågt bevisvärde
Förespråkare lyfter fram anonyma vittnesmål i domstolar som ett botemedel mot tystnadskultur. Kritiker pekar i stället på att det bryter mot rättsstatens princip om att den som står åtalad för brott har rätt att ta del av den information som ligger till grund för anklagelserna.
Domare har dömt ut förslaget med hänvisning till att bevisvärdet för anonyma vittnen är lågt jämfört med den som träder fram med namn.
– Det finns väldigt få fall internationellt där anonyma vittnen har varit av avgörande betydelse. De kan snarare bidra till en indiciekedja, men problemet är att de inte väger lika tungt i domstol, säger Janne Flyghed.
– Det andra problemet när man börjar laborera med anonyma vittnen är säkerhetsaspekten. Hur ska man skydda de här vittnena sedan? Det är inte helt lätt.
Manne Gerell är även han tveksam.
– Det kommer säkert göra skillnad i några konkreta fall, men är det värt den politiska energi man lägger på det just nu? Tveksamt, säger han.
Anonyma vittnen har redan utretts av den tidigare S-regeringen. Utredaren Stefan Johansson, domare i Högsta domstolen, landade förra året i en avrådan.
Svår avvägning
"Offensiven" mot gängkriminaliteten ses av många som en absolut nödvändighet. Samtidigt kritiseras den alltmer långtgående lagstiftningen för att i trygghetens namn undergräva rättssäkerheten och tilliten till rättsstaten bland vanligt folk i utsatta områden.
Den allmänna rättssäkerheten är, säger Manne Gerell, svår att mäta. Hur visitationszoner påverkar tilliten kan däremot studeras över tid.
– Får det effekter på tilliten, minskar brottsligheten, upplever folk att polisen är mindre förtroendeingivande? Allt det går att mäta och följa upp, och det hoppas jag verkligen att man gör. Sedan får man ta ställning till om det är värt det eller inte.
Janne Flyghed har forskat på just avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning och respekten för medborgerliga fri- och rättigheter.
– Självklart ska vi bekämpa samhällsskadlig verksamhet, men det måste alltid finnas proportionalitet. Nu handlar väldigt mycket om hårda tag och mer av allt, utan att man direkt reflekterar över vad det innebär.
– Det här handlar om ganska grova ingrepp i klassiska rättsstatsprinciper, så man skulle vilja se beläggen för varför de är effektiva.
