Enligt polisen omsätter den kriminella ekonomin mellan 100 och 150 miljarder kronor per år, uppger finansminister Elisabeth Svantesson (M) vid en pressträff. Hon beskriver utvecklingen kring gängvåldet som ett "nödläge".

– Ska vi knäcka gängen så måste vi strypa den kriminella ekonomin och här finns det mycket kvar att göra, säger hon vid en pressträff.

Tullens arbete med att stoppa införseln av narkotika och vapen är en väldigt viktig del i det arbetet, enligt de båda ministrarna som på tisdagen besökte tullen i Göteborgs hamn.

"Antyder volymen"

Tullverket har gjort stora beslag av narkotika och dopningsmedel i år.

Den senaste siffran för den beräknade samhällsnyttan i år – det vill säga hur mycket samhällets kostnader bedöms ha minskat tack vare beslagen – är enligt Tullverkets presstjänst 8,5 miljarder kronor.

Där ingår exempelvis uteblivna kostnader för vård och sociala insatser. Motsvarande siffra för hela förra året var 5,1 miljarder kronor.

– 4 300 beslag under de här elva månaderna, det antyder volymen i det här, säger Ulf Kristersson.

Dessutom, säger statsministern, är det "uppenbart" att även de som använder narkotika har ett ansvar för utvecklingen. Samtidigt konstaterar han att frågan hamnar lite i bakgrunden.

– Narkotika finns i alla länder i stort sett, men det är bara i Sverige som det har lett fram till en sådan enorm finansiering av grov organiserad dödlig kriminalitet, säger Kristersson.

Bara en del

Narkotikan är dock bara en del i de kriminella gängens ekonomi, poängterar han.

– Bedrägeribrotten, skattebrotten och välfärdsbrottsligheten är större delsummor än narkotikan. Det förminskar inte det minsta behovet av att stoppa narkotikainförseln, men det är andra delar av den kriminella ekonomin som är minst lika viktiga att slå till mot, säger Ulf Kristersson.

Rättelse: I en tidigare version fanns felaktiga uppgifter kring värdet på beslagen.