Ulf Kristerssons företrädare på statsministerposten fick ägna mycket tid åt pandemin och Rysslands krig mot Ukraina.
Kristersson, som nu varit statsminister i sex veckor, kan få en mandatperiod präglad av ytterligare en kris – en djup lågkonjunktur.
– Alla är nog oroade, säger han till TT.
– Nu vet vi inte vart det här tar vägen, men att det är en allvarlig ekonomisk situation, det är ju alldeles uppenbart.
Kristersson påpekar att man måste tillbaka till 1970- och 1980-talen för att hitta en liknande situation.
– Problemet just nu är att vi är i den här obehagliga situationen med risk för lågkonjunktur och hög inflation samtidigt. Det lärde vi oss på 70-talet, det är en förfärligt farlig kombination, säger statsministern.
Inte fullt ut
Regeringen lade nyligen fram sin budget för 2023, som enligt egen utsago är "återhållsam" i syfte att ha råd med åtgärder senare.
– Får vi en riktig lågkonjunktur, då finns det stora möjligheter att stötta med alla möjliga olika saker, säger han.
Det skulle till exempel kunna handla om ytterligare höjda statsbidrag framöver till kommuner och regioner.
– Vi var lite försiktiga nu med våra statsbidrag, för vi vill ha resurser kvar att använda om det behövs, säger Kristersson.
TT: Vad vill du säga till hushåll som är bekymrade över stigande priser och räntor?
– Att jag förstår dem, att alla är bekymrade. Och att staten aldrig kommer att kunna kompensera fullt ut för en lågkonjunktur.
Vågar ej lova mer
Regeringen har utlovat kompensation till hushåll och företag för det senaste årets höga elpriser i södra Sverige.
Hushållen bedöms få pengar i februari. För företagen finns ännu inget besked.
TT: Borde inte norrlänningar få del av stödet nu när elpriset stiger för dem också?
– Jag kan verkligen förstå att man tänker så, säger statsministern.
Men han pekar på att Svenska Kraftnät har valt en stödmodell som bygger på det senaste årets elkostnader. Under den perioden har inte norrlänningar drabbats av extremt höga elräkningar.
– Det är rimligt att ha den modellen. Sedan får vi se vad som händer 2023. Det finns betydande risk för att det blir höga kostnader 2023 också.
Men Kristersson vill inte utlova några nya stöd nu.
– Jag tänker låta det vara osagt vad som händer i framtiden.
Har förståelse
I Skåne är tunga moderater missnöjda med att inte få det högkostnadsskydd som Moderaterna föreslog i valrörelsen.
– Skåningarna är i särklass mest utsatta. Ingen tvekan om det. Så det har jag all förståelse för, säger Kristersson.
Högkostnadsskyddet gick ut på att staten skulle stå för en del av kostnaderna när elräkningen översteg en viss nivå.
– Jag tror samtidigt att de förstår att det var viktigt att göra något som var genomförbart över huvud taget.
TT: Var inte Moderaternas förslag genomförbart?
– Jo, men inte lika snabbt som det här, säger Kristersson.
– Jag tycker att ibland måste man också göra det som är möjligt att åstadkomma någorlunda snabbt. Och det var den här modellen.
TT: Hur ska du få Skånemoderaterna på gott humör igen?
– Jag tror att de har respekt för att vi gör det som nu är möjligt åstadkomma relativt snabbt, säger Kristersson.
"Gör vad vi sade"
TT: Har du förståelse för de bilister som är besvikna över att det bara blev en bensin- och dieselskattesänkning med en krona?
– Nej, det har jag ärligt talat inte. Vi gör precis det vi sade i valrörelsen, säger Kristersson.
Regeringen vill samtidigt höja reseavdraget för arbetsresor 2023 och dra ned reduktionsplikten till EU:s miniminivå 2024 för att minska drivmedelspriserna.
– Det är det vi kan göra, säger Kristersson.
I valrörelsen talades det om att minskade krav på att blanda i biobränsle kan sänka priset med 4–5 kronor. Det kan dock inte Kristersson garantera, eftersom EU ska besluta om en ny miniminivå under 2023.
Minskad reduktionsplikt gör det svårare att nå utsläppsmålen för transportsektorn 2030.
– Jag tycker att det är viktigt att nå det, men man måste försöka nå det på rätt sätt, säger Kristersson.
"Rätt sätt" är enligt Kristersson elektrifiering av transportsektorn, med mycket mer ren el och laddstolpar.
Sänkt skatt dröjer
Några breda skattesänkningar på arbete och åtstramningar av bidrag för att stärka arbetslinjen finns inte i budgeten. Det fanns missnöjda moderater som tyckte att propositionen lika gärna kunde ha lagts fram av en S-regering.
Kristersson hade gärna stramat åt a-kassan, men det satte Sverigedemokraterna stopp för. Löften om sänkt skatt och en bidragsreform ligger dock fast.
TT: Kan ni sänka bidrag i en lågkonjunktur?
– Är det något som är fundamentalt viktig för svensk ekonomi så är det att vi inte kan ha flera hundra tusen personer som skulle kunna arbeta och försörja sig själva men som inte gör det, säger Kristersson.
– Sedan är det lättare i en högkonjunktur än i lågkonjunktur. Det fattar ju alla.