I går kväll nådde Sverige, Turkiet och Nato en överenskommelse som innebär att den turkiske presidenten så snabbt som möjligt ska uppmana sitt parlament att godkänna Sveriges Natomedlemskap.
TT: Är du överraskad att det gick vägen?
– Nej det ska jag inte säga, men det är klart att det varit många och långa samtal både mellan Sverige och Turkiet, Sverige och Nato och med många andra länder. Så det är klart att det varit lite komplext, säger Kristersson.
TT: Var det någon dramatik igår?
– Det var inget specifikt tillfälle, men vi har länge känt att det finns en turkisk oro för framförallt långsiktigheten i Sverige åtaganden. Det är det vi hela tiden har kämpat med, säger Kristersson.
Oron har framförallt handlat om att Sverige ska sluta prioritera kampen mot terrorism, i synnerhet PKK, när Natomedlemskapet är i hamn.
– Jag tycker att vi i går kunde beskriva väldigt detaljerat vad vi har gjort och vad vi ska fortsätta att göra. Och att vi tar deras mycket legitima säkerhetsproblem på allvar, säger Kristersson.
– Det tillsammans med Natos åtagande och andra länders diskussioner fällde avgörandet.
Nato har lovat Turkiet att utse en särskild samordnare för försvarsalliansens kamp mot terrorism. Vad andra länder eventuellt bidragit med är ännu inte känt.
TT: Det har varit hårda ord från Turkiet om koranbränningar. Togs det inte upp igår?
– Det är väl känt att Turkiet tycker att det är kränkande och förolämpade att göra på det sättet. Det är det många som tycker också i Sverige, säger Kristersson.
– Jag har sagt gång på gång att bara för att det är lagligt är det inte lämpligt, och jag ser inte varför man ska skymfa varandra på det sättet. Men det är lagligt i Sverige och det förändras inte. Jag tror vi fann varandra i den situationen, helt enkelt.
TT: Är du oroad för att nya koranbränningar kan ställa till problem för ratificeringen?
– Jag har mycket respekt för att det ytterst är det turkiska parlamentet som fattar beslutet. Det finns ingen premiärminister, allra minst i ett annat land, som kan garantera vad ett annat lands parlament kan besluta, säger Kristersson.
– Jag hoppas att människor i Sverige nu besinnar sig och tänker på vad som är det bästa för svensk säkerhet. Det vore mycket klokt att göra det.
Det krävs att både Turkiet och Ungern godkänner, ratificerar, Sveriges Natomedlemskap innan Sverige är fullvärdig medlem i försvarsalliansen. Hur länge det kan dröja är oklart.
TT: Är detta en riskabel tid för Sveriges säkerhet?
– Det är klart att under hela den här tiden, från att vi ansökt till att vi är medlemmar så är det en speciell tid. Det är ingen tvekan om det, inte minst med tanke på vårt starka stöd till Ukraina, säger Kristersson.
– Men jag skulle säga att Sverige är säkrare nu än vi var tidigare. Vi har så många länders säkerhetsförsäkringar, vi är inbäddade med Nato runt om oss.
TT: Men det finns en risk för att Ryssland hotar eller försöker påverka Sverige?
– Absolut, den risken finns hela tiden, säger Kristersson.
– Jag tvivlar inte ett ögonblick på att Ryssland kommer att försöka göra vad de kan för att försöka störa den här processen.
Överenskommelse med Turkiet innebär att en "färdplan" för Sveriges kamp mot terrorism ska tas fram och att årliga ministermöten om terroristbekämpning ska hållas.
TT: Kan Turkiet räkna med att det i framtiden blir fler utlämningar av PKK-misstänkta och ökade insatser mot PKK i Sverige?
– Ökade insatser är det ingen som helst tvekan om. Det pågår nu och det kommer vi att fortsätta med. Vi blir allt bättre efter hand, inte minst med bra samarbete med turkiska myndigheter, säger Kristersson.
– Sen har vi formella regler i Sverige för avvisningar, utvisningar, utlämningar och de fortsätter att gälla enligt svenskt lag. Men jag utesluter inte alls att det kommer att komma fler exempel på människor som tvingas lämna Sverige för att de är en fara för svensk säkerhet och inte svenska medborgare. Sådana människor ska inte vara i Sverige.
Sverige har också lovat Turkiet att verka för att få fart på medlemskapsförhandlingarna mellan EU och Turkiet.
TT: Anser regeringen att Turkiet är redo för EU-medlemskap?
– Det finns ett särskilt regelverk för EU-medlemskap. Och det har vi inte reglerat nu. Det vi har reglerat är att Sverige ska, precis som vi gjort under lång tid, uppmuntra närmande mellan EU och Turkiet. Det är en gammal klassisk ståndpunkt, säger Kristersson.
– Nu pratar vi mycket om ekonomiska förhållanden, som att modernisera tullunionen till exempel eller att förbättra viseringsregleringar. Det är bra steg mellan Turkiet och EU som kan komma nu i närtid.
Rättad version: Korrigerar uttalande från tidigare version om att statsministern skulle vara oroad för koranbränningar.