Sedan 2008 kan en asylsökande som fått avslag "byta spår" och i stället ansöka om uppehållstillstånd för arbete, utan att behöva lämna landet. Drygt 20 000 har ansökt, varav 40 procent beviljats spårbyte.
Sedan 2017 är antalet ansökningar 2 000–3 300 per år. Det motsvarar var sjätte person som fått avslag på sin asylansökan.
Riksrevisionen har granskat systemet och bedömer att spårbytet kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring.
Ska avskaffas
Enligt granskningen kommer var fjärde spårbytare från fem länder som tillsammans står för endast 6 procent av alla asylsökande. Till exempel Mongoliet, Uzbekistan och Georgien. Få asylsökande från dessa länder bedöms ha asylskäl.
"Detta kan vara indikationer på att personer har kommit till Sverige i annat syfte än att söka skydd", skriver Riksrevisionen.
På grund av brister i Migrationsverkets kontrollverksamhet finns också risker för lönedumpning, att skenanställningar inte upptäcks, att utsatta människor utnyttjas på arbetsmarknaden, samt att personer som inte uppfyller villkoren för spårbyte ändå beviljas det, skriver Riksrevisionen i sin rapport.
Spårbytet kommer nu att avvecklas.
– Vi ser hur människor väljer att söka asyl i Sverige trots att de uppenbart saknar asylskäl, för att sedan kunna byta spår. Det strider mot principen om att hålla asyl- och och arbetskraftslagstiftningen åtskild, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
En utredning pågår redan och ska presentera sina slutsatser nästa sommar. När ett förslag om avskaffat spårbyte kan ligga på riksdagens bord kan Maria Malmer Stenergard dock inte säga.
– Vi kommer naturligtvis att hantera det med prioritet eftersom vi vet hur viktig den här frågan är. Men det är klart att vi måste följa de beredningskrav som finns.
Regeringskritik
Migrationsministern bedömer att avskaffat spårbyte kommer att ha effekt på invandringen till Sverige.
– Hur man utformar ett lands migrationslagstiftning påverkar i väldigt stor utsträckning var människor väljer att vända sig och söka asyl.
– Vi har haft ett regelverk som har stuckit ut. Det vill samarbetsregeringen nu göra upp med.
Den tidigare regeringen får också kritik av Riksrevisionen.
"Sammantaget bedömer vi att regeringen borde ha följt upp hur systemet tillämpas för att kunna agera vid eventuella problem. Granskningen visar dock att man inte har gjort det", står det i rapporten.