– Vi tror inte att man ska spara allt utan det är bättre att börja och så tittar vi på det som går att granska, säger Karin Enström, moderat och ordförande i KU, och framhåller att hänsyn förstås måste tas till att pandemin ännu är i full sving.
– Men finns det lärdomar man dra tidigt så är väl det bra, tillägger hon.
Fick dragning
KU fick på torsdagen en dragning av coronakommissionens ordförande Mats Melin, om vad kommissionen kommit fram till vad gäller att så många äldre har avlidit med eller av covid-19.
Det är det första betänkandet, nästa kommer mot slutet av nästa år och slutprodukten i början av 2022.
En slutsats är att regeringen och tidigare regeringar alla har ett ansvar för att äldreomsorgen inte var rustad för att möta en kris som coronaviruset medfört. Den nuvarande regeringen får också specifik kritik för att inte ha tagit initiativ och för att ha varit sen med besöksförbud på äldreboenden.
Kommissionen ser bristande ansvar även i kommuner, regioner och på myndigheter, men KU:s uppgift är att granska regeringen.
Åratals granskning
Karin Enström och vice ordförande Hans Ekström (S), säger att KU:s egen granskning kommer att göras med med respekt för att pandemin ju faktiskt pågår för fullt ännu.
– Men det är inte samma typ av överraskande kris som i våras. Man får titta på genomförda beslut, vi tror att fokus blir på på 2020, säger Enström.
Hon framhåller att coronahanteringen troligen, och tyvärr, blir en uppgift för KU under flera år framöver.
– Vi tror inte att vi kan samla ihop allt och sedan om fem år så kommer det ett betänkande med allt. Då är det bättre att samla material, granska det och komma med slutsatser efterhand.
Styrningen kollas
En viktig del i KU:s genomgång blir troligen hur regeringen styr myndigheter, en fråga som är ett återkommande ämne i KU.s granskningar.
– Hur har regeringen styrt Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, till exempel, det är också en viktig fråga och det visar ju den här rapporten, säger Hans Ekström och syftar på coronakommissionens rapport om äldreomsorgen.
Pandemin reser också större frågor, till exempel om grundlagen.
– Det finns en brist i den svenska regeringsformen i att regeringen inte kan ha större befogenheter i fredstida kriser, säger Hans Ekström och framhåller att KU uttalade det senast i april i år.
Ny lag inte nog
Han säger att ett förslag om att ändra på det fanns med redan i 2010 års grundlagsöversyn, men lades åt sidan för att utredas. Det blev ingen utredning men frågan kan bli aktuell igen.
– Det är en väldigt viktig fråga. När det kommer en kris är det ju viktigt att vi har en samhällsapparat som är mer rustad för att möta en kris.
Den tillfälliga pandemilag som regeringen förbereder kommer inte åt det problemet i grunden, enligt Hans Ekström:
– Pandemilagen är ju lappa och laga för att klara den här krisen. Men det strukturella problemet med att regeringen snabbt måste kunna agera i en framtida kris kvarstår. Den regleringen saknas.