Postcovid kan vara svårt att diagnostisera och symtomen varierar kraftigt mellan olika individer. Några exempel är besvär med andning, hjärntrötthet, långvarig feber och smärta.
– Tidigt under pandemin, när de här patienterna sökte vård, fick de oftast inte det bemötande man kunde förvänta sig, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
"Inte gjorts tillräckligt"
Nu ska ett nationellt kunskapsstöd göra det lättare för vården att diagnostisera, behandla och rehabilitera patienter med postcovid och andra postinfektiösa tillstånd.
Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett underlag för primär- och specialistvård samt för socialtjänsten. Man ska också analysera om ett nationellt kunskapscentrum behövs.
– Vår uppfattning är att det inte gjorts tillräckligt för att säkra god vård och behandling, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
I dag är vården för ojämlik, och de regionala skillnaderna behöver minska, säger han.
– Jag vet att många som insjuknade tidigt under pandemin har uppfattat att vården inte har varit tillgänglig, tillräckligt samordnad, tillräckligt bra.
"Det är nödvändigt"
Det kan ha berott på att kunskapen helt enkelt inte fanns i början av pandemin eller att kunskapen inte samlades in på ett bra sätt, enligt regeringen.
– Nu är det nödvändigt att regeringen ger sjukvården, regioner och kommuner förbättrade möjligheter att kunna möta de drabbade på ett personcentrerat sätt, säger Ankarberg Johansson.
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, får även i uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning gällande postcovid.
Regeringen uppmanar också kommuner och regioner att öka vaccinationsgraden, inte minst bland dem som är över 80 år eller bor på särskilt boende.