Ungefär en tredjedel av alla svenska politiker utsätts för hot och trakasserier varje år. Problemen är större för folkvalda som har framträdande poster, och allra hårdast drabbas kvinnor i ledande roller. Av kvinnliga kommunstyrelseordföranden drabbas 70 procent årligen, att jämföra med drygt hälften av de manliga. Det visar en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).
– Skillnaden går inte att förklara med att de företräder olika partier eller driver andra frågor. Det handlar om förövarnas sexistiska attityder, säger Sandra Håkansson, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet och rapportförfattare.
Det är inte bara omfattningen av hat och hot som skiljer sig åt mellan könen, trakasserierna har också olika karaktär. Manliga politiker trakasseras oftare utifrån deras politiska åsikter medan retoriken mot kvinnliga politiker är sexistisk och helt frånkopplad deras politik.
– Det är betydligt mer sexism och hatretorik mot kvinnor. De får kommentarer om deras person, privatliv, sexualliv och utseende snarare än vad de har uttryckt för åsikter, säger Sandra Håkansson.
Kvinnor tystas
Enligt rapporten upplever kvinnliga politiker begränsningar i vilka ämnen de kan ta upp, och hur. Trakasserierna ökar nämligen när exempelvis jämställdhet, migration och våld mot kvinnor diskuteras. Det riskerar att påverka den politiska debatten, menar Sandra Håkansson, eftersom frågor som är särskilt angelägna för kvinnor kan få mindre uppmärksamhet.
– Både kvinnor och män undviker de här frågorna av samma skäl men kvinnorna ännu mer än männen. De har inte samma förutsättningar att utföra sitt uppdrag, och det går emot våra demokratiska principer, säger Håkansson.
Sociala medier förstärker
Hot och hat mot politiker har ökat över tid, och i sociala medier blir det ännu mer synligt, säger Sandra Håkansson som efterlyser att aktörerna bakom plattformarna tar sitt ansvar för att förhindra den typen av kommentarer.
– Där ser jag tyvärr inte en jättepositiv utveckling. Det kanske är någonting vi användare behöver kräva. Som det är nu går det inte att delta på lika villkor där, vissa röster tystas. Man orkar helt enkelt inte vara kvar.
Rapportförfattaren efterlyser också ett ökat säkerhetsarbete kring hat och hot. Politiker kan behöva stöd både i hanteringen av sociala medier och hjälp att förstå hur utsattheten skiljer sig åt mellan könen.
Annie Lööf belyser problemet
Partiledaren Annie Lööf (C) har valt att lämna sin roll, delvis på grund av det hat och de hot hon utsätts för som politiker. Även om trakasserierna mot politiker generellt inte brukar vara på den nivån tror Sandra Håkansson att diskussionen kan hjälpa andra.
– Jag tycker att det är bra att hon har satt ljuset på den här frågan. Det kan vara ganska känsligt att ta upp, man kan känna sig sårbar som förtroendevald att berätta om såna här saker. Jag tror att det är betydelsefullt att hon har gjort det.
Rättad: I en tidigare version var det otydligt vem som tagit fram rapporten.