Widman, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna, tror inte att Sverige kommer att behöva göra några eftergifter till Turkiet.

– Vare sig avseende exporten av försvarsmateriel eller synen på till exempel YPG, säger han.

– Jag tror dessutom att Turkiet kanske i första hand inte är ute efter att ändra Sveriges och Finlands inställning. Utan mer att generellt påverka alliansens stora medlemsländer i de här frågorna. Därför noterar jag nu med tillfredsställelse att USA verkar engagera sig på allra högsta plan för att den här frågan ska lösas ut och jag tror den är utlöst inom veckor.

"Kända fakta"

Han konstaterar att Sverige har ungefär samma inställning som övriga Nato-länder i frågorna om vapenembargo och kurdiska YPG, som Turkiet stämplar som en terrororganisation.

YPG är en väpnad gren av det kurdiska partiet PYD (Demokratiska unionspartiet). Turkiet betraktar YPG som likvärdigt med den kurdiska gerillaorganisationen PKK, som är terrorstämplad av Turkiet, USA och EU – och således också Sverige.

– Jag kan inte se att Sverige skulle behöva backa i något av de här två hänseendena, säger Allan Widman.

Mikael Oscarsson, försvars- och utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna (KD), är inne på samma spår.

– Det är tydligt att Turkiet söker uppmärksamhet men att det i första hand är Amerika som sannolikt är de som sköter förhandlingarna med Turkiet och kan klara ut det.

– De svenska ståndpunkterna i sammanhanget är inte unika. Att YPG var med och slogs mot IS är kända fakta.

Enig EU-nämnd

TT: Är det uteslutet med eftergifter för Kristdemokraternas del?

– Jag ser inte att det behövs. Utan jag tror att det är andra frågor och inte minst kontakten och förhandlingen med Amerika som Turkiet eftersträvar.

När Sverige drev på för ett vapenembargo mot Turkiet i oktober 2019, i samband med Turkiets offensiv i norra Syrien, så ställde sig riksdagens EU-nämnd enigt bakom detta.

Då hade redan Finland stoppat sin vapenexport till Turkiet.