– Vi anpassar vår beredskap utifrån det som händer i vår omgivning, säger Johan Pekkari ställföreträdande chef för ledningsstabens inriktningsavdelning.

– I det här fallet har vi valt att anpassa beredskapen i flygvapnet bland annat.

Det innebär att fler stridsflygplan av typen Jas Gripen-plan än normalt står redo att lyfta i den så kallade incidentberedskapen.

Pekkari pekar dock på att Försvarsmakten alltid anpassar sig på olika sätt till vad som händer i omvärlden. Det ligger inom ramen för försvarets grundberedskap.

– Allt det som vi gör syns inte och det som syns kan vi kommunicera, säger han.

Stridsladdade robotar?

DN rapporterar att Gripenplan i incidentberedskapen beväpnats med stridsladdade robotar. Enligt DN är Gripen-planen normalt i fredstid beväpnade enbart med sina inbyggda automatkanoner.

Försvarsmakten vill inte bekräfta att planen nu är beväpnade med stridsladdade robotar.

– Det är en del av vår beredskap som vi inte kommunicerar överhuvudtaget, säger Pekkari.

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Mats Ström uppger på myndighetens hemsida att "övningsverksamheten, enskild och tillsammans med andra nationer, fortsätter att genomföras enligt plan. Vi övar också skydd och bevakning av vissa objekt, bland annat Högkvarteret, där stabsberedskapen också höjts".

Bland annat genomfördes en planerad övning med amerikanska bombplan på torsdagen, enligt uppgift till TT.

Låg risk

På hemsidan skriver Försvarsmakten också att man bedömer att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige på kort sikt är låg.

På frågan varför man då behöver höja flygvapnets beredskap svarar Pekkari att man inte utesluter någonting.

– Vi följer händelseutvecklingen väldigt noga, så väl i och utanför närområdet. När vi noterar saker så anpassar vi vår beredskap så vi har den handlingsfrihet vi behöver ha, säger han.

ÖB Micael Bydén skriver i ett brev, en så kallad dagorder, till Försvarsmaktens soldater, sjömän, medarbetare och frivilliga:

”I en situation som präglas av ovisshet och oro ska vi behålla lugnet och beredskapen att möta olika händelseutvecklingar".

ÖB skriver också att det är en ödesmättad tid för europeisk säkerhet och uppmanar alla att utgå från att det allvarliga läget kommer bestå.

"Vi ska vara vaksamma och beredda att agera, samtidigt som vi har uthållighet över tid", skriver ÖB.

Ännu grundberedskap

Trots försvarets anpassningar på grund av kriget i Ukraina, så befinner sig Försvarsmakten fortfarande i grundberedskap.

I ett läge då samhället bedöms befinna sig i säkerhetspolitisk kris kan ÖB besluta om så kallad aktivering.

Det innefattar åtgärder för att sammanföra personal, förnödenheter och anläggningar för att organisera krigsförband, med syfte att höja förmågan.

Aktivering sker inom ramen för grundberedskapen. Något beslut om aktivering har inte fattats, enligt Försvarsmaktens presstjänst.

Aktivering kan ske på tre olika nivåer, varav den högsta kallas Givakt.

Beslut om Givakt kan tas som en förberedelse inför ett väntat regeringsbeslut om höjd beredskap, alltså vid överhängande risk för krig, skriver Försvarsmakten på sin hemsida. Målet är då att göra krigsförband redo att tidigt möta en angripare och förbereda för en snabb mobilisering.

Pengar till ammunition

Försvarsmakten lämnade på torsdagen en redogörelse till regeringen över vad som behövs för att kunna stärka försvaret på kort sikt, redan under 2022.

I den efterfrågas större budgetflexiblitet. Försvarsmakten vill höja den så kallade anslagskrediten från tre till tio procent av anslagen för bland annat förbandsverksamhet och beredskap, samt anskaffning av materiel.

Anslagskredit innebär att Försvarsmakten kan låna från kommande års anslag.

Försvarsmakten vill också slippa krav på att regeringen måste godkänna köp av drivmedel och ammunition på över 200 miljoner kronor.

Drivmedel och ammunition är avgörande faktorer för operativ förmåga och uthållighet hos så gott som alla förband, står det i redogörelsen