Redan i dag finns det krav på landets regioner att de ska ha beredskap för att kunna bedriva hälso- och sjukvård i händelse av kris och krig. Men nu ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en lista på viktiga läkemedel och medicintekniska produkter som kan behövas. Deadline är 19 april.

– Regionerna har en god kunskap om vad som behövs, men det här gör det mycket enklare, om det är så att det finns en nationell lista på vad som behövs i stället för att varje region ska behöva arbeta fram den, säger Hallengren.

Intensifieras

Hälso- och sjukvården är en del av det civila försvaret och både det försämrade säkerhetsläget och erfarenheterna från pandemin gör att det finns anledning att intensifiera Sveriges beredskapsarbete, enligt Hallengren.

Socialstyrelsen får också i uppdrag att stötta regionerna med bland annat utbildning och scenarioövningar. Det handlar om att ta fram nationella scenarier, så att alla regioner kan öva på likvärdiga situationer. De ska även vara anpassade utifrån det försämrade säkerhetsläget.

För uppdraget som handlar om att ytterligare stärka beredskapsarbetet får Socialstyrelsen 16 miljoner kronor. Det ska slutredovisas i januari 2023.

Akut vård

Vid krig bör hälso- och sjukvården ha kapacitet att utföra sådan vård som inte kan anstå, både för civila och för militär personal.

Sedan tidigare finns beslut på att i år avsätta 800 miljoner kronor för att bygga upp beredskapen inom hälso- och sjukvården. För 2023 avsätts en miljard kronor och 1,5 miljarder kronor från och med år 2024.