Straffskärpningarna som föreslås riktar in sig på brott som ofta utförs av gängkriminella, som till exempel skjutningar och sprängningar. Det handlar om längre straff för allvarliga former av vapenbrott, otillåten hantering av sprängämnen och smuggling av vapen och explosiva varor.

Straffskalan för grovt vapenbrott höjs i förslaget från fängelse i lägst två år till fyra år och som högst från fem års fängelse till sju år.

– Vi fördubblar minimistraffet och höjer maximistraffen. Det är en avsevärd skärpning, säger Gunnar Strömmer.

Sitta inne längre

Förslagen presenteras av Strömmer på en pressträff tillsammans med justitieutskottets ordförande Richard Jomshof från stödpartiet Sverigedemokraterna samt de rättspolitiska talespersonerna Torsten Elofsson och Juno Blom från regeringspartierna Kristdemokraterna och Liberalerna.

– Straffen för vissa brott med kopplingar till de kriminella gängen måste skärpas. Vi föreslår nu ytterligare skärpningar, säger Richard Jomshof.

Gunnar Strömmer tror att skärpta straff kan ha viss avskräckande effekt, åtminstone när det handlar om planerade brott.

– Konsekvensen av brottsligheten kommer ändå att tas in i kalkylen, tror han.

– Men det handlar framför allt om att de här brottslingarna ska sitta inne längre.

En annan effekt om förslagen genomförs, blir att den högre straffskalan öppnar upp för mer hemlig rumsavlyssning, det som ofta kallas buggning. Det kan då användas i förundersökningar när det finns misstanke om grovt brott.

Fler i fängelse

Om förslagen genomförs bedöms de leda till fler fängelseår, men också att fler unga kommer att dömas till sluten ungdomsvård och under längre tid.

När förslagen är fullt genomförda kan det innebära 400 fler helårsplatser i Kriminalvården bedömer regeringen.

– Det här kommer att bli ytterligare en utmaning för Kriminalvården när det gäller tillväxten, men vi är samtidigt inne i ett expansivt skede där. Jag är helt säker på att vi kan hantera det här på ett ansvarsfullt och hållbart sätt, säger Strömmer.

Förslagen finns i en promemoria från justitiedepartementet som nu skickas ut på remiss. Det är alltså ingen lagrådsremiss eller proposition, de kommer senare.

Siktet är inställt på att lagändringarna ska införas den 1 april nästa år.