De båda ministrarna hade ett bilateralt möte i Helsingfors under fredagen där de bland annat diskuterade ländernas säkerhetspolitiska processer.
– Gällande processen som pågår så skulle det vara väldigt viktigt om Finland och Sverige kunde fatta beslut i samma riktning och tidsram, säger Pekka Haavisto på en gemensam pressträff efter mötet.
Om två veckor, den 14 maj, ska Socialdemokraterna i Finland ha partifullmäktige där beslut väntas om Nato.
Den 13 maj har Socialdemokraterna i Sverige avslutat sina medlemsmöten om säkerhetspolitiken och då presenterar även regeringen och riksdagspartierna en säkerhetspolitisk rapport som tagits fram i en gemensam analysgrupp.
– Vi är i konstant dialog om situationen i varje land, säger Ann Linde.
Partisekreteraren Tobias Baudin har sagt att partistyrelsen ska fatta sitt beslut senast den 24 maj.
Med på Natomöte
TT: Pekka Haavisto säger att om Finland–Sverige fattar samma beslut så vore det bra om det fattades inom samma tidsram, har du samma uppfattning?
– När vi väl kommer fram till vilka beslut vi ska fatta så är det väldigt bra om vi kan göra det i så nära samklang som möjligt, om vi fattar samma beslut.
TT: Innebär det att besked behöver komma samtidigt eller inom samma tidsram som Finland?
– Samtidigt tror jag möjligt är att hoppas på för mycket men inom samma tidsram i alla fall.
Ann Linde vill inte svara på om det innebär några dagar efter Finlands beslut, eller om den 24 maj är för sent, utan sträcker sig så långt som till "i nära anslutning" till grannlandets beslut.
Sveriges och Finlands respektive utrikesministrar har bjudits in att delta på ett extrainsatt Natomöte i Berlin den 14–15 maj, enligt en Nato-källa. De deltar i ett arbetsmöte den 14 maj medan mötet nästkommande dag endast är för allierade.
Flera samtal
Veckan därpå, den 17–18 maj, kommer Finlands president Sauli Niinistö till Sverige på statsbesök.
– Vi ser särskilt fram emot statsbesöket av Sauli Niinistö, säger Linde.
På frågan om vilka samtal som Finland och Sverige har haft inför en eventuell Natoansökan säger Haavisto att man informerat EU-länder, Nato-länder och andra stater om processen.
– Vi säger att processen kan sluta i att Finland, eller Finland och Sverige, ansöker om medlemskap.
Perioden, mellan fyra och tolv månader, då en eventuell ansökan ratificeras kan vara känslig, enligt Haavisto.
– Det är en period där du måste lita på din egen säkerhet och försvarsstyrkor, du är inte ännu under Natos artikel 5. Men Nato har ett intresse av att länder ansöker om medlemskap, de har en öppen dörr-policy, och det ligger i deras intresse att försvara den policyn så att den inte störs av någon tredje faktor.
Han talade på presskonferensen också om EU:s försvarsklausul 42.7 om gemensam hjälp vid en attack.
– Jag har inget att tillägga, jag stöttar det fullt ut, följde Ann Linde upp.
"Tas emot positivt"
Den svenska utrikesministern säger att hon inte har fått några tecken om att det skulle bli svårt att få en möjlig ansökan ratificerad.
– Intrycket överlag är att om Finland och Sverige ansöker så kommer det att tas emot positiv av Natos medlemmar, eftersom Finland och Sverige kommer vara nettobidragsgivare av säkerhet.
På bordet vid ett eventuellt Natomedlemskap ligger också frågan om kärnvapen och permanenta Natobaser. De nordiska länderna som är med i Nato säger nej till kärnvapenplaceringar i fredstid.
– Om det kommer ett beslut så måste vi ta de frågorna senare, om permanenta baser och kärnvapen och så vidare. Jag ser inte att vi skulle ha någon annan position än Norge, Danmark, Island och Tyskland, säger Ann Linde.