Linde: Trodde aldrig det skulle gÄ lÀtt

Turkiet upprepar sin kritik mot Sverige och Finland som Natomedlemmar. Efter ett möte pÄ lördagskvÀllen ska respektive lands diplomater fortsÀtta samtala.
–Vi har aldrig trott att det skulle bli en enkel resa med 30 lĂ€nder som ratificerar, sĂ€ger utrikesminister Ann Linde.

Sveriges utrikesminister Ann Linde i Berlin i samband med att Natos utrikesministrar trÀffas.

Sveriges utrikesminister Ann Linde i Berlin i samband med att Natos utrikesministrar trÀffas.

Foto: Niklas Svahn/TT

Politik2022-05-14 06:00

Natos informella utrikesministermöte i Berlin i helgen har Ryssland och Ukraina pÄ agendan. StrÄlkastarljuset var under lördagen Àven riktat mot Sveriges och Finlands relation till försvarsalliansen.

De bÄda nordiska lÀnderna var sÀrskilt inbjudna till mötet och samtalen skulle vara konkreta och utgÄ ifrÄn att lÀnderna inom kort ansöker om medlemskap i Nato, enligt Ann Linde (S).

Men nÀr utrikesministern mötte medierna under lördagen handlade frÄgorna mest om Turkiet.

– Vi har tidigare inte fĂ„tt höra nĂ„got om problem med om vi skulle ansöka om medlemskap i Nato. Men nu har det kommit nya signaler frĂ„n presidenten, sĂ„ jag kommer reda ut om det blivit nĂ„gra missförstĂ„nd, sĂ€ger Linde pĂ„ vĂ€g in till mötet.

Med "presidenten" menar hon Turkiets Recep Tayyip Erdogan, som uttryckt kritik mot Sverige och Finland som Natomedlemmar.

Efter att mötet avslutats under lördagskvÀllen kom parterna fram till att respektive lands diplomater ska fortsÀtta samtalen. DÀr ska man ta upp synen pÄ flera olika kurdiska organisationer.

"En fristad"

De senaste dagarna har Erdogan anklagat Sverige och Finland för att vara en fristad för terrorstÀmplade organisationer som kurdiska PKK och YPG.

– Det jag har sett hittills, att vi inte skulle klassa PKK som en terroristorganisation, det stĂ€mmer inte. Det behöver klargöras om de fĂ„tt den uppfattningen, eller om jag skulle haft möten med PKK – vilket jag naturligtvis aldrig nĂ„gonsin har haft, sĂ€ger Linde.

NĂ€r den turkiske utrikesministern MevlĂŒt Cavusoglu stegade fram pĂ„ den blĂ„ vĂ€lkomstmattan i Berlin upprepade han sin presidents kritik.

– En stor majoritet av det turkiska folket Ă€r emot ett medlemskap för de lĂ€nder som stöttar terrororganisationerna PKK och YPG och de ber oss att blockera de hĂ€r medlemskapen. Men det hĂ€r Ă€r frĂ„gor som vi mĂ„ste diskutera med vĂ„ra Natoallierade och lĂ€nderna som precis nĂ€mnts.

Ett Natomedlemskap krÀver att samtliga av de 30 medlemslÀndernas parlament röstar ja.

Ingen enkel resa

Ann Linde sÀger att hon av erfarenhet aldrig hade vÄgat tro att en eventuell ratificeringsprocess skulle löpa pÄ utan motstÄnd.

– Vi har aldrig trott att det skulle bli en enkel resa med 30 lĂ€nder som ratificerar, sĂ„ det kommer vi nog fĂ„ jobba med under hela den hĂ€r perioden.

Formellt har inte Socialdemokraterna i Sverige Ànnu sagt ja till en ansökan, ett sÄdant beslut vÀntas under söndagen. Ett regeringsbeslut kan komma i nÀsta vecka.

Om Sverige kan göra nÄgot konkret för att fÄ med sig Turkiet Àr oklart.

– Vi har den lagstiftning vi har nĂ€r det gĂ€ller att terroristklassa organisationer, det Ă€r inget vi kommer Ă€ndra i. Samtidigt har alla lĂ€nder rĂ€tt att föra fram vilka Ă„sikter de vill, sĂ€ger Linde.

Ingen oro

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto deltog ocksÄ pÄ mötet och han antog en diplomatisk ton pÄ vÀgen in. Han pratade med Cavusoglu redan under fredagen.

– Lite för att ta ner spĂ€nningarna. Vi kommer trĂ€ffas i dag ocksĂ„ och jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att vi kommer hitta en lösning.

– SjĂ€lvklart har alla 30 medlemslĂ€nder i Nato möjligheten att stoppa processen sĂ„ dĂ€rför Ă€r det viktigt att vi har goda kontakter med varenda en, sĂ€ger Haavisto.

Turkiets dörr verkar samtidigt inte vara helt stÀngd. NyhetsbyrÄn Reuters rapporterar att Turkiet hÄller öppet för ett svenskt och ett finlÀndskt medlemskap.

– Vi stĂ€nger inte dörren. Men vi vĂ€cker helt enkelt frĂ„gan för att vĂ€rna Turkiets nationella sĂ€kerhet, sĂ€ger president Erdogans talesperson Ibrahim Kalin.

Fakta: SÄ gÄr processen till

SÄ hÀr ser Natos hantering ut av ett eventuellt medlemskap för Sverige eller Finland:

1) Ansökan inkommer, oftast i form av ett brev, undertecknat av utrikesministern.

2) Brevet behandlas av NatolÀnderna, troligen vid ett ambassadörsmöte som kallas omedelbart och redan samma dag tas beslut om att inleda intrÀdesförhandlingar.

3) Samtalen leds av en av Natos Ätta assisterande generalsekreterare, tyska Bettina Cadenbach, och vÀntas bara behöva ta en enda dag.

4) Nato tar sedan fram en rapport dÀr man slÄr fast om lÀnderna lever upp till de krav som stÀlls, inklusive ett nytt utrikesministerbrev dÀr landet sÀger sig ha förstÄtt vad som gÀller och fortfarande vill gÄ vidare.

5) Natoambassadörerna tar sedan beslut om det gÄr att skriva under intrÀdesprotokollet. Enligt Nato kan de hÀr stegen hinnas med inom tvÄ veckor.

6) NÀr protokollet skrivits under blir landet en "inbjuden medlem" med rÀtt att delta i alla Natomöten, men utan röstrÀtt.

7) Protokollet skickas dÀrefter ut till de 30 medlemslÀnderna för slutligt godkÀnnande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex mÄnader, men vÀntas kunna gÄ fortare nu, med tanke pÄ den spÀnda sÀkerhetssituationen kring Rysslands krig i Ukraina.

8) NÀr alla lÀnder har gjort sitt och ansökarlandet skrivit pÄ och alla papper arkiverats i Washington blir man medlem fullt ut.

KĂ€lla: Nato


Fakta: PKK och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mÄl var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angrÀnsande delar av grannlÀnder.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för sjÀlvstÀndighet.

PKK Àr terrorstÀmplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 berĂ€knades runt 45 000 mĂ€nniskor ha dödats under 30 Ă„rs strider mellan turkisk militĂ€r och PKK.

I Syrien har motstÄndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen. Turkiet betraktar YPG-milisen som en förlÀngd arm till PKK-gerillan.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!