Det kan låta som en formell fråga, men det avgör vilka beslut riksdagen kan fatta om den nya migrationspolitiken. Kommittén lyckades inte enas om ett gemensamt betänkande, men det finns olika majoriteter för kommitténs samtliga 26 förslag.
Miljöpartiet reserverade sig mot 23 av de förslagen, framför allt mot de som innebär en skärpning av migrationspolitiken, bland annat att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara regel och att försörjningskrav ska gälla vid familjeåterförening samt kraven för att få permanent uppehållstillstånd.
MP har därför motsatt sig att alla förslag ska skickas ut på remiss. Enligt partiets företrädare i kommittén Annika Hirvonen Falk pågår nu samtal inom regeringen kring detta.
Löfven tydlig
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson kunde inte ge något tydligt svar på om alla förslag ska skickas ut på remiss när han tog emot utredningen i tisdags.
– Vi kommer att ha en dialog i regeringen om hur man ska hantera beredningen, sade Morgan Johansson.
Men efter statsministerns frågestund på torsdagen gav Stefan Löfven ett tydligare svar.
– Vi ska bereda det enligt konstens alla regler. Det är ingen hemlighet, jag har sagt det förut, om en parlamentarisk kommitté har arbetat i ett år, dessvärre inte kom till en gemensam uppfattning, men har röstat fram förslagen, så tycker jag att man ska behandla den kommitténs arbete med respekt och därmed också remittera den, säger Löfven på TT:s fråga.
TT: Hela betänkandet?
– Ja, det är min uppfattning, säger Stefan Löfven.
Det innebär att alla 26 förslag i utredningen också kan bli riksdagsbeslut. Ett krav är nämligen att de först remitteras. De förslag som inte remitteras, kan heller inte bli lagstiftning. Därav Miljöpartiets motstånd mot att skicka ut alla på remiss.
Nästa steg för den i den här frågan djupt splittrade regeringen är sedan att komma överens om en proposition till riksdagen, så att förslagen kan behandlas där.