Stefan Löfven har under sina år som statsminister blivit van vid politiska kriser. Den S-MP-regering som tillträder på fredag ser inte heller ut att få en lugn resa fram till valet.

De tidigare samarbetspartierna L och C har nu gått i opposition. Det skapar enligt C-ledaren Annie Lööf möjlighet för hennes parti att agera friare och göra upp i fler frågor både med forna allianspartier och med regeringspartierna.

Det ökar osäkerheten kring vilken politik Stefan Löfven kan få igenom fram till valet 2022. Löfven vill dock inte kalla sin nya regering för "svag".

– Den har andra förutsättningar, säger han.

Pekar ut

Löfven presenterar sin regeringsförklaring den 14 september, då riksdagen öppnar efter sommaren. Men redan nu pekar han ut fyra områden där han tror regeringen kan vara offensiv, trots osäkert stöd i riksdagen.

Att skapa jobb, att satsa på välfärd, att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland och att bekämpa brottsligheten.

När det gäller brottsligheten finns ett brett stöd i riksdagen för tuffare tag. Under det kommande året har den rödgröna regeringen planerat att lägga fram en rad tunga förslag som ingår i det så kallade 34-punktsprogrammet.

Under det senaste året har det också funnits brett stöd för mer pengar till vård och äldreomsorg.

Budgetproblem väntar

Men regeringen kan få stora problem med att få stöd för helheten i sin budget för 2022.

Den 20 september ska budgetproposition presenteras. Före sommarens kris har siktet varit inställt på att lägga fram en "återhämtningsbudget" med stora satsningar.

Men Löfven kan inte vara säker på att få igenom sina budgetförslag när riksdagen ska klubba budgeten i slutet av november. En budgetmotion från M och KD skulle kunna vinna med stöd av SD.

För att Löfvens budgetproposition inte ska förlora kan han behöva stöd från både V och C och måste därför anpassa budgetinnehållet till de partierna.

"Fått talförbud"

C kan dock inte tänka sig att rösta på budgeten om Löfven har förhandlat den med V. V-ledaren Nooshi Dadgostar anser att C belagt statsministern med "talförbud"

– Det kommer att bli en mycket svår resa framåt, säger hon.

Regeringens osäkra stöd i riksdagen gör till exempel att Socialdemokraternas stora vallöfte från 2018 om att bygga ut föräldraförsäkringen med en familjevecka kanske inte kan genomföras.

Planen har varit att den ska vara med i höstens budgetproposition. Men i och med att januariavtalet sprack är C och L inte längre bundna att rösta för det förslaget.

Mer oklart om skolan

Det finns även andra punkter i januariavtalet som S vill genomföra, men som nu verkar ännu svårare än tidigare. Till exempel att arbeta vidare med förslag för att göra skolor mer likvärdiga. S vill ta bort kötid som urval till populära skolor och göra om skolpengen så att kommunala skolor får mer betalt för sitt ansvar.

Enligt januariavtalet ska också en nationell plan för studiero och trygghet i skolan, inklusive mobilförbud i klassrum, införas. Det har framförallt L drivit, men S har ambitionen att gå vidare med frågan.

I januariavtalet fanns också punkter som MP drivit på miljöområdet, som nu har en osäkrare framtid. Till exempel ett förbud för onödiga plastartiklar och skatt på engångsartiklar.

Driva C-krav

Även om samarbetet med C spruckit så kan Löfven tvingas driva viss Centerpolitik under det kommande året.

För att släppa fram honom som statsminister har C krävt ett mer flexibelt strandskydd som gör det enklare att bygga strandnära. Ett annat krav är att stärka privata markägares äganderätt över sin skog.

– Vi är överens om att det ska genomföras, säger Löfven.

Men MP, som vill skydda den biologiska mångfalden i skogen från avverkning och kuster från exploatering, säger blankt nej till Lööfs båda krav.

Löfven avdramatiserar konflikten. Han pekar på att förhandlingar i de frågorna redan pågick när regeringskrisen kom.

– Nu återupptar vi de processerna, säger han.

Ingen vänstersväng

Förslag om strandskyddet ska läggas fram under hösten. Den stärkta privata äganderätten över skogen skulle ha funnits på plats i sommar.

Löfven har också lovat Lööf att arbetet med att förändra arbetsrätten ska fortsätta, bland annat med fler undantag från turordningsreglerna.

Enligt januariavtalet skulle a-kassan reformeras, vilket C och L krävt. Det förslaget behöver dock inte Löfven längre genomföra om han inte vill.

På frågan om inte den rödgröna regeringen nu, utan C och L, kan göra en vänstersväng i politiken, svarar han:

– För mig är det vänster att satsa så mycket på välfärden som vi gjort.