Runt 2 000 moderater från hela landet samlas nu i Örebro för att peppa inför valet. Det är första gången på två år som partiet anordnar ett så stort möte. På stämman i höstas rådde fortfarande pandemibegränsningar.
Men valpeppen sker i skuggan av Rysslands invasion av Ukraina. Det märks i talen, i stämning och valfrågor.
– Vi vet inte hur kriget utvecklar sig. Det är den stora brasklappen. Kommer kriget eskalera, kommer saker att hända som gör att man existentiellt sett inte kan prata om andra saker? säger Gunnar Strömmer.
Försvar i fokus
Valdagen den 11 september ligger drygt fem månader bort.
– Jag tror att medborgarna kommer att vilja prata om underliggande samhällsproblem, som de tycker är viktiga, säger Strömmer och radar upp gängbrottslighet och skjutningar, energifrågor, arbetslöshet och utanförskap – sådant som M talade mycket om innan kriget bröt ut.
Men som läget ser ut nu lär också försvar- och säkerhetspolitik bli dominerande, vilket inte hör till vanligheterna i svenska val.
Moderaterna pressar också på i Natofrågan. M-ledaren Ulf Kristersson sade nyligen att han, om han blir ny statsminister, är redo att skicka in en Natoansökan om det finns en majoritet i riksdagen – även om S säger nej.
Strömmer framhåller att det bästa för Sverige, enligt M, vore en bred uppslutning bakom en svensk ansökan under våren, tillsammans med Finland. Men om det inte sker, ska S inte ha veto.
– Ibland upplever jag att hela Sverige, olika aktörer i vårt system, är som curlingföräldrar till S. Man får inte pressa, måla in i hörn – men det är inte vår roll, säger Strömmer.
Försvaret kostar
M:s ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson påminde om vikten av ett starkt försvar i sitt tal.
– Tryggheten, och friheten, kommer att kosta. Och det kan innebära att annat får stå tillbaka eller kosta mindre, sade Svantesson.
Nyligen kom alla riksdagspartier överens om att skjuta till ytterligare miljarder till försvaret i år, och på sikt kommer det att stärkas ännu mer. Regeringen har gett besked om att försvarsutgifterna ska ökas till 2 procent av BNP, så snart det är praktiskt möjligt.
– Det här ska – och måste – finansieras. Det finns ingenting som är så viktigt för en stat som att skydda sina medborgare, säger Svantesson.
Men hon säger blankt nej till den "beredskapsskatt" som regeringen har luftat tankar om. Hon vill prioritera annorlunda.
– Ett sätt är att en gång för alla döda idén om höghastighetsbanor. Det kan bli betydligt dyrare än de knappa 400 miljarder som man prognostiserat för, säger hon.
Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel tid som återstår till årets val.