Att skärpa arbetslinjen blir, enligt moderatledaren Ulf Kristersson, en huvuduppgift för en M-ledd regering.

I söndags presenterade han förslag på skattesänkningar för att göra det mer lönsamt att jobba. Vid en pressträff på tisdagen presenterades förslag på lägre bidrag och ersättningar, samt på ökade krav på långtidsarbetslösa. Alla förslag har M drivit en längre tid.

Under en moderatledd regering ska ett bidragstak vara fullt implementerat under nästa mandatperiod. Det innebär att de samlade bidragen för en person med försörjningsstöd inte får överstiga 75 procent av en ingångslön på cirka 22 000 kronor.

Den nya utbetalningsmyndigheten som införs 2024 ska administrera bidragstaket.

Ställa krav

M vill även sänka a-kassan. Partiet säger nej till att permanenta höjningen som gjordes under pandemin. A-kassan ska få skarpare avtrappning och den samlade tiden kortas till ett år.

M anser också att det behövs ställas högre krav på långtidsarbetslösa att ta jobb eller utbilda sig.

– Det handlar om att bryta passiviteten genom skärpta krav. Vi förväntar oss mycket av människor som är både födda här eller har kommit till Sverige, säger M:s ekonomisk politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Bara på papper

M vill skärpa aktivitetskraven och se till att arbetslösa deltar i heldagsaktiviteter. De som inte vill delta eller inte vill flytta för att få jobb måste drabbas av minskade bidrag, betonar M-ledaren Ulf Kristersson.

Dagens utbildningsplikt för arbetslösa utan utbildning finns bara på pappret, enligt Svantesson, och behöver skärpas.

För att göra fler anställningsbara föreslår M en utbyggnad av antalet praktikplatser med 30 000. De ska främst vara för långtidsarbetslösa.

TT: Flera partier har ju under lång tid talat om behov av skärpta krav. Varför skulle ni lyckas nu?

– För att vi vill det här helhjärtat, säger Ulf Kristersson.