En lagstiftning mot gängverksamhet kan, enligt Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer, vara ett "väsentligt verktyg" i kampen mot den eskalerande gängkriminaliteten.
– Jag tror var och en ser att vi har hamnat i ett läge där vi inte har kontroll på brottsligheten. Det finns aktuella exempel från Göteborg där kriminella sätter upp vägkontroller eller har stora sammankomster på hotell i centrala stan utan att det finns rättsliga åtgärder att ingripa, säger han till TT.
Att göra det olagligt att vara med i ett gäng eller ha samröre med ett sådant är däremot inte helt okomplicerat. Förra året drogs ett liknande förslag från regeringen tillbaka – men då gällde frågan deltagande i en terrororganisation.
Ändringar i grundlagen
Enligt Lagrådet stred förslaget mot grundlagens föreningsfrihet och det hamnade därför i en grundlagsutredning som ska redovisas i mars nästa år. I samma utredning vill M nu att man också utreder frågan om gängkriminalitet.
– Vi menar att det finns mycket som talar för att man ska se frågorna parallellt och hantera dem samtidigt eftersom de både rättsligt och sakligt ligger väldigt nära varandra. För att utredningen ska kunna hugga tag i frågan om gängkriminalitet måste regeringen komplettera direktiven i grundlagskommittén för att omfatta den här uppgiften, säger Gunnar Strömmer.
För att göra ändringar i grundlagen krävs att riksdagen fattar beslut under två valperioder. Därför vill M att regeringen svarar skyndsamt på skrivelsen som skickades in på söndagen.
Danmark gott exempel
Efter en vår i coronapandemins tecken har Sverige under sommaren skakats av flertalet uppmärksammade skjutningar och den tillfälligt insomnade debatten om gängkriminalitet har fått ny skjuts.
– I grund och botten handlar det om att gängbrottslighet har nått en nivå och utbredning som har gjort det uppenbart att man inte har kommit åt den med traditionella verktyg, säger Gunnar Strömmer.
Han drar paralleller till andra europeiska länders arbete mot liknande sorters kriminalitet – inte minst Danmark där fem svenskar med kopplingar till gängverksamhet tidigare i veckan dömdes till långa fängelsestraff efter ett dubbelmord på dansk mark.
– Tittar vi på Danmark har kriminaliseringen av att vara med eller ha samröre med gängen varit väldigt verkningsfullt. Och det finns andra liknande mönsterbrytande verktyg, säger Strömmer.
Inga stängda dörrar
Justitieminister Morgan Johansson (S) säger i en skriftlig kommentar till TT att han inte stänger några dörrar gällande att kriminalisera gängverksamhet. Däremot ser Johansson en problematik i att gängen i dag oftast beskrivs som löst sammansatta nätverk, där medlemmar kommer och går.
"Gängen skulle riskera att falla utanför den definition som en sådan lagstiftning skulle kräva", säger han.
Enligt Gunnar Strömmer kan den svenska lagstiftningen dock snegla mot andra europeiska länder för lärdomar.
– Det är klart att det kan finnas utmaningar med att bevisa vem eller vilka som ingår i ett kriminellt nätverk eller ett gäng. Men det finns metoder i andra länder som vi kan lära oss av och det handlar i grunden om ett systematiskt underrättelsearbete för att samla information om nätverken, säger han.
