– Vi har en majoritet för att ekonomisk ersättning ska vara huvudregel om man påverkas av de restriktioner som kan bli följden av pandemilagen, säger Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott.

M, C, L, KD och SD står bakom kravet.

Den tillfälliga lagen som nu snabbehandlas av riksdagen ger regeringen mer kraftfulla verktyg för att hindra smittspridningen av covid-19. Med stöd av lagen kommer regeringen att kunna begränsa öppettider för till exempel butiker, museer och gym, men även förbjuda tillträde till parker, badstränder och andra allmänna platser för att förhindra trängsel. Det blir också möjligt att helt stänga ned exempelvis gallerior, tågstationer och kollektivtrafik.

Beslut på fredag

Riksdagen debatterar och röstar om den nya pandemilagen på fredag förmiddag. Enligt förslaget ska lagen träda i kraft redan den 10 januari.

Om kravet från utskottets majoritet får stöd, förväntar sig Acko Ankarberg Johansson att regeringen snabbt återkommer med ett förslag som gör tydligt att huvudregeln är att drabbade företag ska få stöd. Exakt hur det görs är inte det viktiga, utan att det sker.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att få använda lagen och då krävs det att regeringen har lyssnat på riksdagens majoritet, säger Ankarberg Johansson.

Regeringen motsätter sig inte att drabbade verksamheter ska få ersättning, men anser inte att det ska regleras i själva lagtexten.

"Självklart ska företag få stöd vid en nedstängning. Det är inte det diskussionen handlar om. Det som diskuteras är om hur stöden ska beslutas", skriver finansminister Magdalena Andersson (S) i en kommentar.

Vill ta det i budgeten

Regeringen anser, i likhet med oppositionen, att det kommer att krävas mer stödåtgärder om det blir en kraftig nedstängning. Men det görs bäst genom ett budgetbeslut i riksdagen, så som andra stödåtgärder beslutats under pandemin, enligt finansministern.

"En ersättning som istället skrivs in direkt i pandemilagen skulle riskera att ge upphov till svåra och långa rättsprocesser. Det skulle bli krångligt och osäkert för svenska företag. En öppen skrivning i en ramlag är helt enkelt inte en lämplig grund för ett budgetbeslut", skriver Magdalena Andersson.