På en blixtinkallad presskonferens på lördagseftermiddagen presenterar statsministern åtgärder som syftar till att undvika en finanskris.
Beskedet kommer i kölvattnet av att ryska gasmonopolet Gazprom i fredags beslutat att förlänga stoppet i Nord Stream-ledningen. Ett stopp som väntas leda till kraftigt stigande elpriser, enligt bedömare.
– Anledningen till att vi står här i dag är att gårdagens besked inte bara riskerar att leda till en krigsvinter, det hotar också vår finansiella stabilitet, säger Magdalena Andersson.
Skapa andrum
Regeringen kommer inte att stödja bolagen med direkta krisstöd, utan det handlar om att ge garantier som gör att bolagen kan få fram likviditet.
– Vi kommer att gå fram med likviditetsgarantier på hundratals miljarder kronor för att skapa det andrum som behövs. Det bedöms vara på plats under måndagen innan börserna stänger, och garantierna kommer inom de närmaste två veckorna att omfatta alla nordiska och baltiska aktörer, säger Andersson och betonar att "de exakta detaljerna" ännu inte är klara.
Med på pressträffen är även finansminister Mikael Damberg (S), Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och riksbankschefen Stefan Ingves.
Erik Thedéen förklarar att elbolagen inte alls har problem med lönsamheten, och normalt sett inte heller med likviditeten, men i det här läget med kraftigt stigande elpriser får de problem att skaffa likviditet.
– Systemet är inte riggat för den här extrema utvecklingen, säger Thedéen.
– Vi bedömer att det här i sig inte är en stabilitetsrisk, men det skulle kunna utveckla sig till det. Det är centralt att stoppa en sådan utveckling.
Allvarligt läge
Han säger att ett antal elbolag har varit i kontakt med FI de senaste veckorna, men att krisen som kan uppstå nästa vecka har accentuerat kontakterna.
– Jag skulle inte stå här om det inte var så att ett antal bolag har kontaktat mig och andra i det här systemet och sagt att det här är ett riktigt allvarligt läge, säger Thedéen.
Riksbankschefen beskriver åtgärden som rimlig, men betonar att problemen är kopplade till elmarknaden – inte bank- och finansmarknaden i stort.
– Man ska inte jämföra den globala finanskrisen med det här, säger Stefan Ingves.
– Men det finns ett värde i att isolera det här till elmarknaden, så att inte problemen vandrar in i finanssektorn i vid mening.
Extrainkallad riksdag
Orsaken till brådskan är bland annat att regeringen vill agera innan börserna öppnar på måndag. Då stora marknadsreaktioner kan vara att vänta.
– Kan vi agera i tid på måndag tror vi att de här garantierna gör att likviditetssituationen kan hanteras, och då får vi inte den här spridningseffekten, säger Mikael Damberg.
En annan orsak till brådskan är att riksdagen behöver extrainkallas för att ta ställning till garantierna. Alla partiernas gruppledare och ekonomiskpolitiska talespersoner har informerats under lördagen.
"Vi anser att det är rimligt att ekonomiska garantier skyndsamt kommer på plats", skriver Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson i en kommentar.
"Det läge Sverige befinner sig i är allvarligt, särskilt när nedläggningen av ett antal kärnkraftsreaktorer har ökat vår utsatthet för de europeiska energipriserna. Effekterna av den dåliga energipolitiken i många europeiska länder syns nu runtom i hela samhället", skriver hon.
Delad finsk oro
Riksdagens talman Andreas Norlén har kallat in riksdagen till ett extrainsatt sammanträde på måndag.
Rent konkret kommer ett utskottsinitiativ att tas i finansutskottet. Riksdagen kommer sedan att rösta om förslaget klockan 15.
Finlands finansminister Annika Saarikko (C) kommenterar beskedet från Stockholm:
"Sverige, Nasdaq-clearingens hemland, förbereder åtgärder för att säkra den nordiska elmarknaden. Bra. Bekymren är gemensamma. Motsvarande förberedelser är redan i full gång i Finland. Åtgärdspaketet för elproduktionsbolagens kontanthanteringsrisker kommer omgående att presenteras i riksdagen."