– För första gången någonsin får arbetet med mäns våld mot kvinnor permanenta medel som ska ligga fast framåt. Det innebär att vi kommer bort från projektfinansiering, det är otroligt viktigt för att komma till rätta med problemen, säger jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) till TT.
I våras när fem kvinnor dödades under loppet av två veckor hamnade det dödliga våldet mot kvinnor i fokus. Regeringen svarade med en lista på 40 åtgärdspunkter och nu kommer finansieringen av flera delar av arbetet.
Trots att antalet kvinnor som dödats av en närstående man har legat relativt konstant senaste 20 åren kommer satsningen från den feministiska regeringen först efter sju år vid makten. Stenevi menar att det långsiktiga arbetet med att bland annat tillsätta utredningar för att genomföra lagändringar inte fallit ut tidigare. Men det är också en förhandlingsfråga.
Hälften ideella
– Vi fick en viss hjälp av den stora uppmärksamheten frågorna fick i våras så att det blev lättare att komma fram i förhandlingen, säger Märta Stenevi om att jourverksamheten nu föreslås få permanent finansiering.
Jourverksamheten föreslås tills vidare få 150 miljoner kronor om året. I dag drivs 54 procent av de skyddade boendena i landet av ideella organisationer, 37 av privata aktörer och 9 procent av kommuner.
TT: Finns det en obalans i vilket ansvar kommuner tar i relation till de ideella?
– Historiskt har kvinnojourerna tagit ett enormt stort ansvar och klivit in för att samhället inte tagit ett ansvar. Kommuner behöver nu ta större ansvar för att medföljande barn får skolgång och andra rättigheter tillgodosedda. Det är en mycket traumatisk situation som barnen befinner sig i, säger hon.
Enligt Socialstyrelsen har antalet skyddade boenden ökat mellan 2012 och 2019. Men det har även behovet. Antalet vuxna som vistades minst en natt på skyddat boende ökade med nästan 40 procent, och antalet barn fördubblades under perioden.
Tillstånd och krav
Barn som lever under skydd behöver stöd, hälso- och sjukvård och skolgång. Det uppfylls inte alltid i dag. Under 2022 ska regeringen lägga ett förslag på hur kvalitetskraven för skyddade boenden ska regleras i lag och att det ska krävas tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg för att bedriva verksamheten.
TT: Ser du risk att man tappar jourer som inte klarar kraven?
– För att undvika den risken lägger vi 50 miljoner närmsta åren som jourerna kan söka för att utveckla verksamheten, säger hon.
Förra årets sexualbrottsutredning föreslog höjda straff för flera sexualbrott. Fler och längre fängelsestraff väntas leda till kraftigt ökade kostnader för Kriminalvården. Ett exempel är om fängelse blir lägsta straff för sexköpsbrott. 2019 lagfördes 269 personer för sexköp. I maj 2021 greps och bötfälldes 91 sexköpare på bara en vecka i Stockholm.
Blir förslagen verklighet ökar trycket på fängelserna rejält – och redan nu är platsbristen stor. I budgeten föreslås 155 miljoner kronor för 2024 och 324 miljoner kronor för 2025 till Kriminalvården.
Fyller fängelser
– Det här avser de straffskärpningar vi gör på kvinnofridsområdet. Parallellt så pågår en utbyggnad av Kriminalvården, det sker inte inom ramen för det här arbetet, säger Märta Stenevi.
TT: Kommer det räcka?
– Det vågar jag inte svara på men det pågår en större utbyggnad av Kriminalvården, där får man utgå från att de tar höjd för det.
När fem kvinnor dödats på två veckor satte Stenevi stort fokus på förebyggande arbete i debatten. Det håller hon fast vid – även om budgetsatsningarna till stor del handlar om annat.
– Om vi inte kommer åt normen och beteenden i botten, då kommer vi bara att fylla fängelser. Vi vill inte att någon ska sitta i fängelse eller att någon ska leva gömd, säger hon.
Rättelse: I en tidigare version var totalsumman för satsningen felaktig. Rätt är att regeringen satsar totalt 2,3 miljarder kronor 2022, 2023 och 2024.