– Varje svensk behöver gå till sig själv och identifiera sin förmåga att hantera storskaliga kriser så att man inte lever med perspektivet att man så fort det blir kris kommer per automatik att få hjälp av samhället, säger Carl-Oskar Bohlin (M).

Hur står det till med hans egen beredskap? Carl-Oskar Bohlin vill inte beskriva den som en krislåda, men säger att hans hemberedskap är generellt god. Men han manar alla att tänka bortom vilka prylar man ska ha hemma.

– Jag skulle ge som ett generellt råd till alla i Sverige att reflektera över hur man hanterar en situation där vi får bortfall av elförsörjning och bortfall av mobil kommunikation.

– Det kan handla om en sån basal sak som hur man tar sig hem från arbetet, hur man ser till att komma till sina barn på förskolan, var man möts upp om man är på resande fot och inte har samband med varandra. Det skulle jag säga är en minst lika viktig frågeställning som att ha alla de rätta sakerna i sin krislåda.

Komplext samhälle

Vi kommer inte att se en återgång till kalla krigets enorma beredskapsorganisation med underjordiska lager med allt från kaffe till kalsonger, understryker Carl-Oskar Bohlin.

– Man ska vara medveten om att samhället är på många sätt i dag mer komplext. Ekonomin är mer komplex, systemen är mer komplexa, försörjningskedjor är mer komplexa. Vi behöver arbeta på väldigt bred front för att stärka upp beredskapslager av olika former som kan bli nödvändiga, se över försörjningskedjor och se över sårbarheter i dem.

Det är ingen liten portfölj han fått på sitt bord. Han är förvisso inte helt obekant med frågorna efter att ha varit ordförande i riksdagens näringsutskott och Moderaternas närings- och energipolitiska talesperson.

– Men det blir väldigt påtagligt när man tar sig an en sån här portfölj hur extremt komplext civilt försvar är. Det är egentligen allting i samhället. I någon mån är det alla myndigheter och alla samhällets aktörer och deras förmåga att fungera utanför ett normaltillstånd.

Politisk enighet

Carl-Oskar Bohlin upplever att det finns en relativt bred politisk enighet om att frågorna behöver prioriteras.

– Den här regeringens ambition för de här frågorna manifesteras nu genom dels att de här frågorna flyttar tillbaks till försvarsdepartementet som får en helhetssyn på totalförsvarsfrågorna.

Han ser att arbetet måste börja i att se till att det finns strukturer för hur de olika aktörerna ska fungera vid kris eller höjd beredskap. Den organisation som byggs upp i fredstid måste vara byggd för att fungera vid kris eller krig.

– Här har vi en resa kvar att göra, men i och med försvarsbeslutet 2020 har det redan tagits ett antal steg.

– Sedan gäller det att börja träna i de här strukturerna, för att det är väldigt svårt att försöka uppfinna krishantering eller hantering av krigssituationer när man väl befinner sig i dem, utan det måste finnas på plats dessförinnan.