Brå-rapportens siffror om brottslighet bland inrikes- och utrikesfödda var "ganska väntade", enligt Johansson.
– Det är viktigt att man inte använder det här för att få det att framstå som att invandrare är en sämre sorts människor, säger han.
Johansson räknar med att rasistiska krafter kommer att vilja använda sig av statistiken.
– Ja, invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken, men de är också överrepresenterade i vårdyrkena, säger han.
Ministerns slutsats
Johansson pekar på vad han anser bör vara den starkaste slutsatsen av rapporten.
– Vi måste se till att göra ännu mer när det gäller förebyggande insatser, när det gäller socialtjänst, skola och fritidsverksamhet för de grupper som varit marginaliserade, säger han.
Brottsligheten, mätt i brottsmisstankar, sticker ut när det gäller inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Här sticker särskilt Afrika som ursprungsregion ut.
TT: Kan det bero på kulturella skillnader?
– Det vill jag inte spekulera över. Jag vet att huvudorsaken handlar om inkomst, utbildning, marginalisering och segregering, säger Johansson.
TT: Är Brås rapport ett argument för låg invandring?
– Vi har det lägsta antalet asylsökande på över 20 år och antalet till Sverige är nu på en sådan nivå att vi klarar det, säger Johansson.
"Vi hade rätt"
Sverigedemokraterna anser att Brå-rapporten visar att de haft rätt.
– Kriminaliteten i Sverige är i väldigt hög grad kopplad till en misslyckad invandringspolitik, säger SD:s rättspolitiske talesperson Adam Marttinen.
Han har en annan förklaring än Johansson till varför svenskfödda med utrikesfödda föräldrar från vissa regioner, som Afrika, sticker ut.
– Jag tror att det har med kulturella skillnader att göra, säger Marttinen.
Han pekar särskilt på sexualbrott.
– Man har olika värderingar om kvinnans roll i samhället, säger Marttinen.
TT: Menar du att rån och våldsbrott också har kulturella förklaringar?
– Det tror jag har att göra med att vi har ett segregerat samhälle där man upplever att svenska barn och ungdomar är lättare byten, säger Marttinen.
– Orsakerna och drivkrafterna bakom låter jag vara osagt. Jag kan bara konstatera att det finns en ganska tydligt koppling till rasistiskt motiverat våld mot svenska ungdomar från den här typen av grupper.
"Lås in fler"
TT: Du tror inte på socio-ekonomiska förklaringar?
– Det tror jag kan vara en mindre del, säger Marttinen.
TT: Vad behöver göras?
– Vi behöver se till att vi låser in fler personer på betydligt längre tid. Det kan handla om en dubblerad fängelsepopulation under lång tid.
Marttinen efterlyser också en insikt om att invandring för med sig problem.
– Den insikten måste man ha som ansvarig regering för att kunna skapa ett tryggt samhälle.
TT: Behövs inte mer integrationsinsatser för att minska socioekonomiska klyftor?
– Integrationssatsningar är ett slag i luften. Oavsett hur många välvilliga insatser och ekonomiska resurser man sprider ut i de här områdena kommer det fortsatt finnas segregation, säger Marttinen.
Välkomnar rapport
Kristdemokraternas rättspolitiske talesperson Andreas Carlson välkomnar rapporten, men anser att studien hade behövts för länge sedan.
– De som har velat påpeka problem de senaste åren har ju anklagats för att antingen sätta grupp mot grupp eller rentav för rasism, säger han.
– Därför har vi tappat tid för att ta tag i problemen.
Orsaken till att siffrorna sticker ut för vissa grupper beroende på vilka regioner man kommer ifrån tycker Carlson behöver analyseras mer.
– Jag tror att det handlar om kulturella skillnader, säger han och nämner sexualbrott som exempel.
Carlson pekar på att Sverige under lång tid arbetat med att stärka kvinnofrid och öka jämställdheten.
– Att tro att människor som kommer till Sverige från helt andra kulturer skulle förstå, acceptera och leva utifrån de värderingarna utan att man fostras in i dem och att krav ställs, det har varit alltför naivt.
Carlson tycker att det är uppenbart att integrationen misslyckats och understryker att den också måste handla om värderingar och kultur.
TT: Har rån och våldsbrott också kulturella förklaringar?
– Det kan möjligen vara en delförklaring. Men det handlar också om att man får en svag anknytning till samhället genom att integrationen misslyckats och att man bott i områden där det varit kriminella miljöer, säger Carlson.