Regeringsbeslutet innebär att SKB, som ägs av kärnkraftsindustrin, får tillstånd att inneha, uppföra och driva sitt planerade system för slutförvar. Strandhäll kallar beslutet för "helt historiskt och unikt".
– Vår generation ska ta ansvar för vårt avfall. Med dagens beslut blir vi tillsammans med Finland världsledande på det här området, säger Strandhäll.
SKB:s ansökningar omfattar två anläggningar, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn och en slutförvarsanläggning i Forsmark. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.
Strandhäll är övertygad om att den metod som valts är "så säkert det kan bli utifrån den kunskap vi har i dag".
– Det här beslutet är extremt välgrundat och sannolikt det mest noggrant granskade och genomlysta regeringsärende som det någonsin fattats beslut om, säger miljöministern.
I hundra tusen år
Strandhäll pekar på att SKB:s system bygger på tre barriärer som ska förhindra att strålning läcker ut under de 100 000 år som kärnbränslet behöver lagras. Barriärerna består av kopparkapslar som i sin tur är omgivna av bentonitlera som skyddas av urberg.
– Detta är en helt världsledande teknik för att ta hand om kärnavfallet, säger Strandhäll.
– Slutförvaret uppfyller kraven och SKB har visat att det kommer att bli säkert.
Men när mark- och miljödomstolen 2018 yttrade sig fanns invändningar. Domstolen ansåg det oklart hur mycket korrosion, frätning, kopparkapslarna tål och pekade på att mer underlag behövs. Tanken är att kapslarna ska hålla i minst 100 000 år.
Även Kärnavfallsrådet, som arbetar på uppdrag av regeringen, har efterlyst fler studier av riskerna för att kopparkapslarna kan korrodera och på så vis börja läcka.
Men regeringen ställer inga krav på ytterligare forskning för att SKB ska kunna gå vidare med sin metod.
– Ny forskning är inte en förutsättning för att metoden ska kunna tillåtas, säger Strandhäll.
Fler prövningar väntar
Det kommer dock att krävas fler säkerhetsprövningar och tillstånd för uppförande och drift av anläggningen.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska framöver genomföra en stegvis prövning av projektet. Det innebär att SKB kommer att behöva lämna in nya uppdaterade säkerhetsanalyser för att få tillstånd från SSM bland annat vid byggstart, vid provdrift och inför att anläggningen rutinmässigt ska tas i drift.
Byggstart har beräknats till någon gång under 2020-talet och anläggningen bedöms bli klar under 2030-talet.
Ärendet går också tillbaka till mark- och miljödomstolen, men regeringen har nu bestämt att SKB:s verksamhet ska anses som "tillåtlig". För domstolen handlar det därför om att fastställa villkor för verksamheten i enlighet med miljöbalken.
När slutförvaret är klart, fyllt med använt kärnbränsle, kanske om cirka 70 år, och slutligen ska förslutas krävs ett nytt regeringsbeslut.
KBS3-metoden
Däremot behövs inte ett regeringsbeslut när anläggningen ska tas i drift, vilket den förre miljöministern Per Bolund (MP) hade velat se som villkor. Beslutet om godkännande av driften ska fattas av Strålsäkerhetsmyndigheten.
En fråga som inte är löst är hur framtida generationer, kanske om tiotusentals år, ska kunna informeras om vad som finns i berggrunden vid Forsmark.
– Det kommer att behöva lösas vidare, säger Strandhäll.
Hon uppger också att om framtida forskning visar på säkrare metoder för slutförvar så finns möjlighet till förändringar i viss mån.
– Ja, det kan vi absolut göra. Det är det som är finessen med den stegvisa prövningen. Regeringen håller med både Kärnavfallsrådet och miljöorganisationer om att det här forskningsarbetet fortsätter. Ny forskning och tillkommande analyser kommer behövas, men då syftar de främst till att optimera och bekräfta säkerheten i den här KBS3-metoden (kopparinkapslingen).
Strandhäll pekar på att det tar många år innan anläggningen är klar.
– Under den tiden finns det otroligt många möjligheter avseende till exempel att titta på ytterligare forskning kopplat till kapslarna och kommunikation med framtida generationer.
Men den stegvisa prövningen SSM utför kommer att gälla den valda metoden, inte om det kommit fram helt andra metoder som ny forskning kanske visar är säkrare.