Han är gammal i gamet. Första gången han satt i riksdagens justitieutskott var 1998.
Nu har han varit justitieminister i sju och ett halvt år. Och i förra veckan fick han förtroende av statsminister Magdalena Andersson (S) att inneha även inrikesministerposten – en portfölj han hade 2017–2019.
– Nu får jag ett helhetsansvar för rättsväsendet. Ända från det att polisen griper boven till att han avtjänar sin sista dag i fängelse.
Företrädare för Sverigedemokraterna och Moderaterna, som gärna framhåller brott och straff som profilfrågor, har tagit sig för pannan. Hur ska man kunna knäcka gängen med samma person ansvarig som för sju år sedan?
Morgan Johansson svarar med att gå tillbaka i tiden, när MC-klubbar etablerade sig i början på 1990-talet. Det tog inte lång tid innan de började skjuta på varandra med automatvapen och kastade handgranater.
– MC-gängen kom, och sedan fick vi gäng som bildades på fängelserna och sedan fick vi gäng som bildades i bostadsområdena. Man kvävde inte det här i sin linda.
Den organiserade brottsligheten fick rota sig.
– Varken myndigheterna, regering eller riksdag tog tag i det på ett sådant sätt som man borde ha gjort. Svaret är att det vi gör i dag, med alla de här straffskärpningarna, med resursförstärkningarna, med ökade verktyg, med kameraövervakningen – herregud vi har fler kameror nu än någonsin tidigare – det vi gör i dag borde Sverige ha gjort för kanske 15–20 år sedan. Men de som var ansvariga gjorde inte det då, då får vi göra det nu.
"En del väljs bort"
Magdalena Andersson har gjort en retorisk poäng av att vilja vända på stenar för att bekämpa segregation och kriminalitet. Detta är ett av regeringens prioriterade områden tillsammans med klimatet och välfärden.
TT: Vilka stenar ska du vända på?
– Alla stenar, säger Morgan Johansson. Sedan är det inte säkert att det kommer fram rätt åtgärder alltid. En del kommer man att välja och annat kommer man att välja bort. Så är det alltid i en politisk process.
Johansson vill framhålla att justitiedepartementet och dess 400 anställda tagit fram 300 propositioner och lagt dem på riksdagens bord sedan 2014. Alla har gått igenom. Straffen har skärpts för ungefär 60 brott, gamla brott har kriminaliserats på nytt. "Det är mycket i pipeline just nu."
– Jag skulle vilja säga att nästan varenda vecka fram till valet så kommer vi att komma med nya initiativ.
En lagrådsremiss om en stor utredning på rättsområdet, den så kallade gängbrottsutredningen, kommer i vår. Utredningen innefattar bland annat hårdare straff för brott som begås i kriminella nätverk och sänkt häktningsgräns. Regeringen är positiv. Även förslag om kronvittnen och en utredning om att lättare kunna förverka brottsvinster ska läggas fram lagom till starten på valåret.
"Dit vill jag inte gå"
Men det finns flera stenar som Socialdemokraterna låter ligga.
M, KD och SD har fått igenom en statlig polislönesatsning i budgeten. Partierna vill också införa visitationszoner enligt en dansk modell och möjliggöra för anonyma vittnen i rättegångar.
– Det finns ett inbyggt problem med anonyma vittnen. En försvarare måste kunna ställa frågor om det finns några kopplingar mellan vittnet och den åtalade, eller vittnet och brottsoffret. För mig handlar det om rättssäkerhet, säger Johansson.
När det gäller visitationszoner, det vill säga möjligheten att kunna undersöka en person utan brottsmisstanke, säger statsrådet att han aldrig stött på en polis som haft problem med att inte kunna visitera den man vill. Moderaterna föreslår även sänkt tröskel för utvisning och vill möjliggöra för utvisning av grovt gängkriminella utan en fällande dom.
– Då säger jag nej, dit vill jag inte gå. Ska man utvisa människor från Sverige måste man också kunna visa att personen gjort sig skyldig till brott.
En justitieminister måste alltid ha rättsstatliga principer för ögonen, säger han.
Försöka förbjuda NMR
En rättsfråga där M, KD och S faktiskt är överens handlar om att kriminalisera deltagandet i en rasistisk organisation. Frågan har aktualiserats efter nazistiska Nordiska motståndsrörelsens (NMR) alltmer högljudda demonstrationer i Sverige. En parlamentarisk kommitté tog fram förslag i våras, men L, V och SD ställer sig inte bakom en ny straffbestämmelse.
Justitie- och inrikesministern vill ändå gå vidare – trots kritik från tunga remissinstanser som Åklagarmyndigheten om att brottet blir svårt att bevisa.
– Jag vill, innan jag går fram med det här till riksdagen, kontrollera att majoriteten också består. Om det är det värsta som kan hända, att det blir verkningslöst, då riskerar vi väl inget med att genomföra det i så fall.
Lag och ordning kan bli väljarnas viktigaste fråga i valet, enligt flera undersökningar. Johansson anser att brottstrenden går att vända och pekar på Malmö och Göteborg. Men i Stockholm ligger våldet kvar på en hög nivå. Över hundra skottlossningar har ägt rum i länet hittills i år och 23 personer har skjutits till döds.
Morgan Johansson är kritisk och uttalar sig på ett ovanligt sätt. Det handlar om rekryteringen.
– Antalet poliser har helt enkelt inte ökat särskilt mycket de senaste åren just i Stockholm. För att vara rak på sak: Man har misslyckats att växa på det sätt som jag tycker att man bör kunna förvänta sig.
Han vill inte uttala sig om exakt varför, om det handlar om arbetsmiljön eller lön, men polisen måste vidta åtgärder för att locka till sig fler. I förra veckan mötte han rikspolischef Anders Thornberg.
– De har mer pengar än någonsin och de får ytterligare pengar nu med den här budgeten.
Kommunerna i storstadsområdet måste också avsätta resurser kring avhopparprogram, skola, socialtjänst och fritidsverksamhet, för att bryta rekryteringen till de kriminella gängen. Det borde inte vara några problem i en kommun som Stockholm som gick med nästan fem miljarder i överskott förra året, enligt justitie- och inrikesministern.
– En fråga jag tycker man kan ställa är varför man lyckas i Malmö och varför misslyckas man i Stockholm? Lär nu utav de kommuner där det har gått bra.