– Det är självklart väldigt oroväckande läsning. Det finns mycket att ta fasta på i rapporten, men särskilt det som lyfts om tröskeleffekter, säger Romina Pourmokhtari.

Isarna smälter också från undersidan och risken att det orsakar en kedjereaktion är större än vad forskarna tidigare trott, visar rapporten från FN:s klimatpanel.

– Det där tycker jag att både vi i Sverige och fler länder måste förstå allvaret i och börja arbeta utefter. IPCC:s rapporter är självklart alltid väldigt tacksamma för mig som politiker och de som vill arbeta vetenskapligt förankrat med omställningen, säger hon.

Kritik från flera

FN:s klimatpanel konstaterar i sin rapport, som kom på måndagen, att möjligheten att klara 1,5-gradersmålet – som världen har enats om i Parisavtalet – minskar snabbt. Fortsätter vi som nu är målet passerat redan 2030.

Den svenska regeringen får kritik från miljöorganisationer som Världsnaturfonden för att öka utsläppen med sin politik snarare än minska dem. Det är något som Romina Pourmokhtari slår ifrån sig.

– Man ska inte känna någon oro över vår ambition. Däremot kan man också förhålla sig till verkligheten, nämligen att vi har ett krig som drivit upp våra bränslepriser enormt i kombination med en reduktionsplikt som har påverkat utbudet och efterfrågan. Systemet har inte hängt ihop. Men vi har inte släppt på klimatmålen eller sänkt våra ambitioner.

Regeringen arbetar "väldigt hårt" för att Sverige ska nå det uppsatta målet om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Men för att ha en rimlig chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader måste världen halvera utsläppen av växthusgaser på sju år, slår IPCC fast. Ett etappmål finns om att minska utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent senast år 2030.

TT: Kommer Sverige att nå klimatmålet till 2030?

– Vi kommer att göra allt vi kan för att nå alla våra mål, sedan är det så att alla regeringar har varit på väg att missa etappmål eller långsiktiga mål, säger Pourmokhtari.

"Det är en kris"

Företrädare för Sverigedemokraterna, som ingår i regeringsunderlaget, anser inte att världen befinner sig i en klimatkris. Det gör klimat- och miljöministern. I detta väger hon även in en säkerhetspolitisk och ekonomisk aspekt.

– Natur och djur absolut, men människors säkerhet påverkas av det här och redan nu har vi översvämmade källare och torka på sommaren. Om inte annat är det en signal. Och ställer vi om långsamt förlorar vi mycket ekonomiskt, det blir långt mer smärtsamt och kostsamt att ställa om i ett senare skede, säger hon.

– Så det är en kris. Bara för att grodan kokar långsamt och koldioxiden inte syns i luften så kan man inte hantera det på något annat sätt.

Elektrifiering

Regeringens främsta åtgärd för att minska utsläppen handlar om att ställa om industrin och transporterna från fossila bränslen till eldrift.

– Då behövs det laddinfrastruktur och ett planerbart elsystem. Så vi tar ett ordentligt tag i energifrågan för att möta upp omställningens behov av el. Så elektrifieringen är det främsta vi behöver skynda på.

Det handlar också om att sluta utvinna råmaterial, arbeta mer cirkulärt och återväta våtmarker så att de slutar läcka koldioxid och bidrar till mer ekologisk mångfald, säger Romina Pourmokhtari.

Hon anser, till skillnad från oppositionen, att Sverige fortfarande har ledartröjan i klimatomställningen.

– Nettonoll 2045 är väldigt högt satta mål. Jag är väldigt stolt över att vi arbetar för att Sverige ska vara ledande i omställningen.