Boktryckarkonsten, ångbåten och digitaliseringen. Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) skräder inte orden när han ska försöka rama in exakt vad digitalisering är.
– Från tid till tid i mänsklighetens historia har det funnits teknologiska framsteg som har gjort att vi har ändrat vårt sätt att vara, ändrat tjänster och leveranser, ändrat hur vi agerat, ändrat hur vi lever våra liv på många sätt.
Enligt Farmanbar är digitaliseringen ett sådant framsteg. Att historiskt likställa med tekniken som Johannes Gutenberg utvecklade på 1400-talet och fartygen som på 1800-talet ritade om kartan för bland annat jordbruk i stora delar av världen med billiga transporter.
– Jag hävdar att den förändring som vi nu ser med digitaliseringen är ännu större än de tidigare tekniksprång som vi har sett.
Människan i fokus
Men vad exakt är det som är så stort med digitaliseringen? Vad är det som håller på att förändra samhället? Farmanbar lyfter fram såväl lagring av data som tillgången till information, men säger samtidigt att "vi är precis i början av fasen av digitaliseringsresan". Ministern förordar en generellt höjd kunskapsnivå inom området, i stil med "klassisk folkbildning", men tror samtidigt att alla får acceptera att inte förstå allt.
– Den stora utmaningen med digitaliseringen är hur kan vi se till att alla har tillräcklig kunskap för att kunna använda det här på rätt sätt? säger han och använder ett exempel om artificiell intelligens inom sjukvården, som kan hjälpa läkare ta rätt beslut för att förebygga sjukdomar – "det behöver inte jag som patient kunna hantera".
– Någonstans måste människan vara i centrum. Se på bilen när den kom i slutet av 1800-talet: en fullständigt vansinnig produkt, det fanns ingen avgasrening, inget miljötänk, inget säkerhetstänk, det fanns ingen infrastruktur för att köra bilarna på. Men den förändrade i minst hundra år hur vi i grunden skapade våra samhällen. Men vi har också tillbringat tiden med att reglera den så att den anpassas mer och mer för mänsklighetens väl och ve. Det är jag fast besluten om att vi ska göra med digitaliseringen.
Kamp om data
På det området har EU nyligen gjort klart med de kommande lagarna DSA (digital services act) och DMA (digital market act) som är tänkta att stärka såväl konkurrens mellan företag som privatpersoners rätt till sin data och insyn i algoritmerna som styr deras digitala liv. Farmanbar är positiv till lagarna:
– Den europeiska, den svenska, värdegrunden är ju att data är något som ska vara till för mänskligheten och bra för individen. Den personliga integriteten är en viktig del av vår grundlag. Jag tror DSA och DMA är riktiga, bra steg i den riktningen.
TT: Du var inne på grundlagen, Sverige har en i många avseenden unik offentlighetsprincip. Kan den fortsätta existera när vi går in i en helt digital värld?
– Jag tror det. Jag tror att för att kunna ha det – för jag är väldigt mån om att Sveriges själ och vår grundvärdering ska bestå – så måste vi ha en diskussion om vad som är personlig integritet, säger Farmanbar och fortsätter:
– Vi har en historia av höger och vänster i politiken som uppstod för nästan tvåhundra år sedan, mellan arbete och kapital. Om vi nu går in i en era där datan som jag genererar, eller datan om mig är det nya guldet, om den är mer värdefull ibland än det arbete jag utför, hur ska man då förhålla sig till denna data – vilket är då mitt fackförbund?
– För att vi ska se till att min data på något sätt levererar värde också tillbaka till mig, hur blir den diskussionen? Och var, i vilka politiska partier kommer den här diskussionen att ta vägen och på vilket sätt? Den tycker jag är väldigt intressant. Det är en otroligt politisk diskussion och det är alldeles för få som över huvud taget är och pekar på den.
TT: Hur ser du på den själv?
– I grunden behöver individen själv kontrollera sin data. Vi i Europa missade att kapitalisera på persondata. Där kan man säga att USA tog hem hela det kommersiella värdet, säger Farmanbar och tillägger att den som tror att "techjättar per automatik ska ta ett samhällsansvar lurar sig själv".
En ny diskussion
Ministern är tydlig med att diskussionen om integritet behöver lyftas i andra rum än enbart maktens korridorer.
– Nu när vi går helt in i en digitaliserad era med nya tjänster och nya möjligheter så tror jag faktiskt att vi behöver en ny diskussion. Och den diskussionen behöver komma i akademien, i filosofin, i civilsamhället, innan den flyttar in på regeringskansliet eller de politiska partierna. Vad är personlig integritet i en digitaliserad samtid?
TT: Vad är den för dig?
– Det finns en hel del information som jag har om mig som jag lika gärna kunde ha skrivit på ett vykort och skickat iväg. Den kanske inte är så himla integritetsmässig. Men andra komponenter är helt avgörande för min personliga integritet, var man drar den gränsen behöver hela tiden justeras.
