– Vi vill öppna ett investeringsfönster nu under en tioårsperiod, ungefär som vi gjort nu under pandemin i ett och ett halvt år, säger Bolund på Miljöpartiets digitala kongress.
För att lösa klimatkrisen krävs att staten tar ett större ansvar än i dag, anser han.
– Det kommer att kräva vår tids största investeringspaket. Vår lösning är att öppna upp möjligheten för att kunna finansiera det.
Inga egna beräkningar
Partiet vill införa en statlig grön investeringsbudget på 100 miljarder kronor per år i tio år, mellan 2024 och 2034. Pengarna viks åt klimatinvesteringar och får i snitt uppgå till två procent av BNP under tio år.
För övrig offentlig sektor föreslås ett balansmål över en konjunkturcykel, den gröna investeringsbudgeten ligger utanför balansmålet.
Enligt Per Bolund kommer investeringarna att minska kostnaderna som samhället står inför i framtiden, men Miljöpartiet har inte gjort några egna uträkningar på den punkten.
– Nej, men vi har ju sett det från klimatforskningens sida, både från IPCC och andra forskare, att kostnaderna för att inte göra någonting är betydligt större än att faktiskt agera.
Bolund nämner översvämningen som drabbade bland annat Gävle i somras, vilken han säger kostade samhället en halv miljard kronor.
– Vi vet från klimatforskningen att den typen av effekter kommer bara bli vanligare och dyrare.
Sverige har ekonomiska muskler att göra dessa investeringar, tycker han, och därmed vore det oansvarigt att inte ta chansen.
Två procent av BNP
MP vill också höja de statliga gröna kreditgarantierna till 300 miljarder kronor under de kommande tio åren och tidigarelägga översynen av det finanspolitiska ramverket till 2023.
De nya finansiella reglerna skulle i sådana fall kunna träda i kraft 2024 i stället för det planerade ikraftträdandet 2027.
MP vill även driva på för att en så kallad “Green Golden rule” inkluderas i EU:s budgetpolitiska regler. Detta innebär att en viss andel av de offentliga utgifterna som går till klimatinvesteringar undantas från skuld- och underskottsberäkningar.
TT: Sätter ni inte hela det finanspolitiska ramverket ur balans här på något sätt?
– Så ser jag det inte alls, det är viktigt att vi har en stadga i svensk ekonomi. Det är också det som har gett oss styrkan att hantera pandemikrisen och nu styrkan att hantera klimatkrisen, säger Per Bolund.
När investeringsfönstret, som Bolund kallar det, är över efter tio år ska man gå tillbaka till ett stramare finansiellt ramverk.
TT: Hur många partier tror du ställer bakom ett sådant förslag?
– Jag hoppas att det finns ett stort stöd för det. Det handlar inte om att vi ska hitta en ny permanent ekonomisk politik som baseras på att vi ska låna mer och mer, utan det handlar om att vi har ett fönster där vi kan göra de här stora investeringarna.