Andelen utsatta förtroendevalda är större under valåren jämfört med övriga år. Valåret 2022 var andelen som uppgav att de var utsatta något lägre än valåret 2018 – 29 procent jämfört med 33 procent.
"Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, men från och med 2018 är det en något större andel kvinnor än män som uppger att de blivit utsatta", uppger Brå i ett pressmeddelande.
Unga mest utsatta
Högst utsatthet är det för politiker som är 29 år eller yngre. 44 procent av dem uppger att de utsattes för brott 2022, vilket är samma nivå som 2018.
"Det är allvarligt att så pass många unga politiker blir utsatta för hot och hat. Det är redan ett underskott på unga politiker, och det här riskerar leda till att ännu färre vill engagera sig", säger Åsa Strid, utredare på Brå, i pressmeddelandet.
Drygt 28 procent av politikerna uppgav att de blev utsatta för någon form av hot och trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag. Likt tidigare var hat och hot på sociala medier det vanligaste.
Förövaren oftast okänd
Drygt 5 procent uppgav att de hade utsatts för någon form av våld, skadegörelse eller stöld på grund av sitt förtroendeuppdrag. Det vanligast förekommande våldet var knuffar och liknande.
Vid de flesta fall var förövaren okänd eller anonym. I de fall där den utsatta hade en uppfattning om förövaren var det oftast en man mellan 45 och 64 år. I ungefär hälften av händelserna förknippas förövaren enligt den utsatta med någon form av grupp, oftast en högerextremistisk eller rasistisk sådan.
Utsattheten skiljer sig beroende på partitillhörighet. Andelen utsatta under 2022 var störst inom Miljöpartiet (48 procent) och minst inom Kristdemokraterna (24 procent).