Regeringen har inte gett upp hoppet om svenskt Natomedlemskap i sommar och hoppas att processen ska ta fart igen nu när det turkiska presidentvalet är avslutat.

Samtidigt är tidsfönstret snävare än någonsin – och vad som skulle kunna få Erdogan att ändra sig är oklart.

– Om Erdogans nej handlar om att han velat dra nytta av blockeringen av Sverige i valrörelsen, då borde den saken vara utagerad nu. Men handlar det om att han vill få något i utväxling så finns den dynamiken kvar, säger Aras Lindh, analytiker på Utrikespolitiska institutet.

Detta något skulle kunna vara amerikanska stridsflygplan av typen F-16. I fredags påstod en amerikansk kongresstopp att han fått löfte om att Sverige kommer att godkännas som Natomedlem efter det turkiska valet, och att Turkiet i gengäld kan förvänta sig nya F-16. Affären är dock långtifrån klar.

Färre "terrorister" på gatorna

Den svenska regeringen har å sin sida pekat på den nya svenska lagen mot deltagande i terroristorganisation, som börjar gälla på torsdag, som central.

Att den ensamt skulle räcka tror dock inte Aras Lindh.

– Men om Turkiet får sina F-16-stridsflyg från USA skulle de kunna hänvisa till terrorlagen och säga att de nu är nöjda med de svenska åtgärderna, säger Aras Lindh.

Men Ankara har också antytt att de först vill se hur den svenska lagen tillämpas och att det verkligen blir mindre av viftande med PKK-flaggor och "terrorister" på svenska gator.

Hur Erdogan kommer att spela sina kort vid toppmötet i Vilnius går inte att säga, säger Bitte Hammargren, journalist och författare som länge bevakat Turkiet och Mellanöstern.

– Erdogan fungerar inte så att man kan förutspå det, säger hon.

– Han kommer att godkänna Sveriges Natoansökan om han plötsligt finner ett intresse i detta.

Turkiska kravlistan lång

Hur han definierar intresset beror på olika faktorer: den turkiska ekonomin där han behöver nya investeringar, men också relationen till USA och hur president Biden yttrar sig om den turkiska valsegern, om Erdogan får en inbjudan till Vita huset och hur det går med F-16-planen, enligt Bitte Hammargren.

Den turkiska kravlistan slutar inte heller med F-16-planen, påpekar tidigare Turkietambassadören Michael Sahlin. Till exempel har Turkiet länge begärt ut predikanten Fethullah Gülen, som pekats ut för att ligga bakom kuppförsöket i Turkiet 2016, från USA.

Nu blir de första dagarna avgörande för att förstå vilken väg den turkiske presidenten kommer att välja, enligt Michael Sahlin.

– Mycket hänger på vilka tidiga signaler som Erdogan ger ifrån sig. Indikeras samarbetsvilja med Väst, eller är det en trotsigare linje som signaleras?

Han konstaterar att Erdogan kallade Putin "min käre vän" alldeles nyligen.

Ovisst till Vilnius?

Samtidigt närmar sig sommaruppehållen för både det turkiska och det ungerska parlamentet med stormsteg.

Ett möjligt scenario är att Erdogan håller Sverige och övriga Nato på halster in i det sista, säger Michael Sahlin.

– Jag misstänker att Erdogan kan planera att hålla det hela i ovisshet ända tills Vilnius för att där göra något slags utspel. Att han dröjer på det för att göra en stor show och få maximal uppmärksamhet för sitt ställningstagande, vilket det än är.

Emot detta scenario talar att övriga Nato har ett starkt intresse av att utvidgningsfrågan blir komplett till Vilnius. USA vill ogärna ge den ryske presidenten propagandatriumfen av att ha lyckats blockera Natos utvidgning.

– Det är man inte beredd att unna Putin, säger Michael Sahlin.