Propositionen klubbades på ett extra regeringssammanträde på tisdagen och ska nu behandlas i riksdagen.
– Det är en historisk händelse och ett viktigt steg mot svenskt Natomedlemskap, säger utrikesminister Tobias Billström till TT
Han understryker att medlemskapet kommer att innebära den största förändringen i landets säkerhetspolitik på 200 år.
Det är riksdagen som sätter upp tidsplanen, men regeringen hoppas på att debatt och beslut ska ske redan i slutet av mars. Enligt regeringen finns synnerliga skäl för att använda sig av en förkortad motionstid.
– Det säkerhetsläge Sverige befinner sig i motiverar att så fort som möjligt få lagstiftningen igenom riksdagen, säger Billström.
Finlands riksdag har redan tagit sitt Natobeslut. Det väntar nu på underskrift av den finländska presidenten.
Redo för Natointräde
TT: Väntar presidenten på det svenska riksdagsbeslutet?
– Den finska tidtabellen har naturligtvis bara Finland rådighet över, säger Billström.
Men han tillägger att en snabbehandling av propositionen innebär att det finns goda förhoppningar om att Sverige kommer att ligga precis så nära Finland i Natoprocessen som man vill vara.
När riksdagen har beslutat om propositionen kommer Sverige att kunna bli Natomedlem så fort medlemskapet godkänts av samtliga 30 Natoländer.
– Vi kommer att stå redo tillsammans med Finland, säger Billström.
Ännu saknas dock ett godkännande i de ungerska och det turkiska parlamenten.
När det har skett kommer Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att bjuda in Sverige och Finland att ansluta sig till Natos fördrag. De två länderna blir medlemmar i försvarsalliansen så fort de deponerat sina beslutade anslutningshandlingar hos USA:s regering i Washington.
Från och med då omfattas Sverige och Finland av Natos försvarsgarantier. Regeringen har hopp om att allt ska kunna vara klart till Natotoppmötet i Vilnius 11–12 juli.
Får begära hjälp
Regeringens proposition innehåller två lagändringar. Den ena berör lagen om operativt militärt stöd.
I dag har regeringen möjlighet att begära militärt stöd från andra stater som är medlemmar i EU eller i Nato. Lagändringen innebär att militärt stöd även kommer att kunna begäras från organisationen Nato för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige eller för att hindra kränkningar av svenskt territorium.
Däremot måste riksdagen även i framtiden ge sitt medgivande när det gäller att skicka svenska väpnade styrkor för att undsätta ett annat Natoland vid ett väpnat angrepp.
I ett sådant läge skulle Sverige sannolikt bli part i en väpnad konflikt och hamna i krig. Enligt regeringsformen får en svensk krigsförklaring inte ges utan riksdagens medgivande, utom vid ett väpnat angrepp på Sverige.
Regeringen ser ingen anledning att i nuläget ändra på den ordningen. Därför föreslås ingen lagändring som bemyndigar regeringen att utan riksdagens godkännande fatta beslut om sätta in svenska väpnade styrkor för att undsätta andra Natoländer.
TT: Är det inte viktigt att regeringen snabbt kan fatta ett sådant beslut?
– Den svenska riksdagen kan fatta beslut snabbt när det är nödvändigt, säger Billström.
Inga kärnvapen?
Propositionen innebär också att ett avtal om immunitet och privilegier för Natos internationella personal och Natomedlemmarnas representanter bifogas lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.
TT: Öppnar propositionen för Natohögkvarter eller militärbaser på svensk mark?
– Nej, vi har gjort bedömningen att det saknas skäl att ha fast baserad trupp i fredstid på svenskt territorium, säger Billström.
TT: Öppnar propositionen för kärnvapen på svensk mark?
– Nej, det gör det inte. Det saknas skäl att göra på annat sätt än Norge och Danmark, säger Billström.
TT: Inte heller i krigstid?
– Jag vill inte ge mig in i den diskussionen. Vi följer Norge och Danmarks exempel. De har tydligt deklarerat i ensidiga nationella deklarationer att de inte har kärnvapen placerade på sina territorium i fredstid, säger Billström.
Regeringen har inte inhämtat Lagrådets yttrande om innehållet i propositionen, eftersom den inte anses ligga inom Lagrådets granskningsområde.