Natotoppmötet i Vilnius inleds strax efter lunchtid i Vilnius. Flera stats- och regeringschefer kommenterade när de anlände att Turkiet nu river de sista hindren för ett svenskt Natomedlemskap.

Finlands president Sauli Niinistö uppgav att först med Sverige i Nato blir det finländska medlemskapet fullständigt.

Norges statsminister Jonas Gahr Störe gladdes åt att hela Norden snart ingår i samma försvarsallians.

Estlands premiärminister Kaja Kallas uppgav att säkerheten nu stärks i Östersjöregionen.

USA:s president Joe Biden anlände vid lunchtid och uppgav att han ser fram emot ett fortsatt enat Nato.

– President Putin tror att vägen till framgång är att krossa Nato. Det kommer han inte att lyckas med, säger Biden.

Ukraina hetast

Hetast på Natotoppmötets agenda är ett nytt löfte till Ukraina om framtida Natomedlemskap.

Förhandlingarna mellan Natoländernas ambassadörer om ett sådant toppmötesuttalande har pågått in i det sista.

Nato uttalade redan 2008 att Ukraina ska bli medlem i försvarsalliansen. Men det sades inget om när.

Nu vill Ukraina ha ett tydligare löfte och man har stöd från en rad Natoländer, framförallt från länder från det gamla östblocket.

Frågan är hur Natoledarna ska formulera det nya löftet. Hittills har det rått oenighet om det. Ett beslut väntas senare i dag.

– Vi kommer att fatta viktiga beslut som signalerar till Ukraina att vi står med dem så länge det behövs, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på väg in till mötet.

Är oroade

Flera stora Natoländer är oroade för att utfärda ett löfte till Ukraina som automatiskt leder till medlemskap utan att Ukraina lever upp till Natos krav eller trots att en konflikt med Ryssland fortfarande pågår.

Men framförallt Natoländerna från det forna östblocket vill att Ukraina får ett tydligt löfte om att få bli medlem när kriget är slut och någon typ av tidtabell för vägen in i Nato.

– Naturligtvis förstår alla att det inte blir något medlemskap så länge kriget pågår, säger Estlands Kaja Kallas.

Hon pekar på att stora Natoländer även var tveksamma inför att de baltiska länderna, Polen och andra tidigare Warszawapaktsländer skulle bli medlemmar.

Litauens president Gitanas Nauséda sade redan i måndags:

– Det viktigaste för mig är att vi i Vilnius tar beslut som gör ukrainskt medlemskap inte bara en teoretisk möjlighet, utan även praktisk.

Väg stakas ut

Det kommer att stakas ut en "väg" av reformer mot ett ukrainskt medlemskap – men utan någon exakt tidtabell, sade Jake Sullivan, nationell säkerhetsrådgivare i USA:s regering, på tisdagsmorgonen.

Det finns också en preliminär överenskommelse mellan Natoländerna om en kortare medlemskapsprocess för Ukraina. Det ska ske genom att landet slipper att gå igenom Natos handlingsplan för medlemskap, MAP. Däremot ska Ukraina fortfarande behöva leva upp till olika krav, till exempel på anti-korruptionsreformer.

Klart är att Natotoppmötet kommer att anta ett mångårigt stödprogram för att Ukraina ska kunna anpassa sitt försvar så att det ska råda full interoperabilitet med Natos styrkor.

Det kommer även att inrättas ett Nato-Ukrainaråd.

Bland de stora Natoländerna USA, Storbritannien och Frankrike diskuteras även olika säkerhetsarrangemang för Ukraina tills landet kan bli medlem i Nato. Sådana försäkringar skulle, enligt medieuppgifter, framförallt handla om att långsiktigt stödja med krigsmateriel.